Sitter i soffan med Magnus bärbara i knät och vetekudden på magen och tittar på "Two and a half men" på tv, en favoritserie. När jag kom hem från akupunkturen satte jag igång att koka en ny omgång av mítt te. Ringde min kära vän Jenny (jarven) samtidigt. Det var så skönt att få prata med henne igen, det var ett tag sen. Men som vanligt tjattrade vi på som om det vore igår senast:-) 

Imorgon ska jag på det där mötet på jobbet, känns bra att det äntligen ska ske, men samtidigt lite nervös. Men i slutändan blir det nog till det bästa.

Nu ska jag fortsätta slappa i soffan och snart börjar Prison Break också.

Sitter på jobbet och har jobbat undan det mesta nu och betat igenom min inkorg i mailen. Känns skönt. Hann till och med betala räkningarna hemma innan jag åkte, det känns alltid så tillfredställande när det är gjort tycker jag.

Min goa moster ringde mig i morse när hon såg att jag var hemma på förmiddagen, det är alltid lika kul att prata med henne. Saknar er alla uppe i Roslagen, Kestina och mobbo och moster och kusiner, det var så länge sen vi sågs.

Jag mår faktiskt helt ok nu och det känns underbart, min chef ringde för en stund sen och ville bara kolla hur jag mår:-) Det värmer mitt hjärta.

Har tid för akupunktur idag och tänkte först inte gå ifall min mage skulle fortsätta krångla, men har nu bestämt mig för att gå dit i alla fall för det är väldigt avkopplande och det kan jag behöva efter mardrömsveckan som varit.

Igår skrev jag att jag kände mig bättre, det var sant...fram till ca 13-tiden. Då smällde det till och jag fick väldigt ont i magen igen. Värmde på min vetekudde och hasade till soffan och la mig.....och där låg jag i princip i 8 timmar och visste inte vad fan jag skulle bli av. Magnus satt med mig ett tag och vi pratade och analyserade vad det skulle kunna vara för fel. Alltifån gluten till stress. Jag har ju tänkt en del på det som hände på jobbet förra veckan, men det vände ju när det visade sig att det faktiskt inte var på grund av mig (se tidigare inlägg). Men en av mina brister är att jag är urusel på att släppa saker som gör mig ledsen och sårad. Jag blir galen av det och vill hemskt gärna få rätt verktyg att kunna lära mig det. Det tär ju en sönder och samman annars, jag VET ju det.

Nåväl, när klockan var runt 20 på kvällen ringde jag min goda vän Ullis. Hon hade inte hunnit läsa min blogg i veckan så jag berättade hur jag mådde och jag berättade även om det som hände på jobbet förra veckan. Hon var helt tyst medan jag berättade och det första hon säger när jag är klar är:

"Och du undrar varför du ligger hemma och har ont i magen"? Det som är så skönt med Ullis är att hon lindar aldrig in det hon ska säga, hon är brutalt rakt på sak och det är jag henne enormt tacksam för. Vi pratade om det en stund och hon sa den ena huvudet-på-spiken sanningen efter den andra. Helt ärligt mådde jag bättre ju längre vi pratade och ganska ok när vi var klara. Snacka om att tankens kraft är enorm. Som hon också sa: "Du ska inte tillåta att ett jäkla slughuvud på jobbet får dig att må dåligt" (älskar hennes underbara sätt att uttrycka sig).

Idag jobbar jag hemma på fm sen åker jag in för att jobba undan ett par saker jag inte kan göra hemifrån och det känns ok. Har redan fått samtal från jobbet med frågan om hur jag mår, att jag ska ta hand om mig och att hälsan är viktigast av ALLT. Gissa vem det var som ringde? Jo, den person jag varit hemma och haft ont i magen för....