Sitter i soffan med Magnus bärbara i knät och vetekudden på magen och tittar på "Two and a half men" på tv, en favoritserie. När jag kom hem från akupunkturen satte jag igång att koka en ny omgång av mítt te. Ringde min kära vän Jenny (jarven) samtidigt. Det var så skönt att få prata med henne igen, det var ett tag sen. Men som vanligt tjattrade vi på som om det vore igår senast:-) 

Imorgon ska jag på det där mötet på jobbet, känns bra att det äntligen ska ske, men samtidigt lite nervös. Men i slutändan blir det nog till det bästa.

Nu ska jag fortsätta slappa i soffan och snart börjar Prison Break också.

Sitter på jobbet och har jobbat undan det mesta nu och betat igenom min inkorg i mailen. Känns skönt. Hann till och med betala räkningarna hemma innan jag åkte, det känns alltid så tillfredställande när det är gjort tycker jag.

Min goa moster ringde mig i morse när hon såg att jag var hemma på förmiddagen, det är alltid lika kul att prata med henne. Saknar er alla uppe i Roslagen, Kestina och mobbo och moster och kusiner, det var så länge sen vi sågs.

Jag mår faktiskt helt ok nu och det känns underbart, min chef ringde för en stund sen och ville bara kolla hur jag mår:-) Det värmer mitt hjärta.

Har tid för akupunktur idag och tänkte först inte gå ifall min mage skulle fortsätta krångla, men har nu bestämt mig för att gå dit i alla fall för det är väldigt avkopplande och det kan jag behöva efter mardrömsveckan som varit.

Igår skrev jag att jag kände mig bättre, det var sant...fram till ca 13-tiden. Då smällde det till och jag fick väldigt ont i magen igen. Värmde på min vetekudde och hasade till soffan och la mig.....och där låg jag i princip i 8 timmar och visste inte vad fan jag skulle bli av. Magnus satt med mig ett tag och vi pratade och analyserade vad det skulle kunna vara för fel. Alltifån gluten till stress. Jag har ju tänkt en del på det som hände på jobbet förra veckan, men det vände ju när det visade sig att det faktiskt inte var på grund av mig (se tidigare inlägg). Men en av mina brister är att jag är urusel på att släppa saker som gör mig ledsen och sårad. Jag blir galen av det och vill hemskt gärna få rätt verktyg att kunna lära mig det. Det tär ju en sönder och samman annars, jag VET ju det.

Nåväl, när klockan var runt 20 på kvällen ringde jag min goda vän Ullis. Hon hade inte hunnit läsa min blogg i veckan så jag berättade hur jag mådde och jag berättade även om det som hände på jobbet förra veckan. Hon var helt tyst medan jag berättade och det första hon säger när jag är klar är:

"Och du undrar varför du ligger hemma och har ont i magen"? Det som är så skönt med Ullis är att hon lindar aldrig in det hon ska säga, hon är brutalt rakt på sak och det är jag henne enormt tacksam för. Vi pratade om det en stund och hon sa den ena huvudet-på-spiken sanningen efter den andra. Helt ärligt mådde jag bättre ju längre vi pratade och ganska ok när vi var klara. Snacka om att tankens kraft är enorm. Som hon också sa: "Du ska inte tillåta att ett jäkla slughuvud på jobbet får dig att må dåligt" (älskar hennes underbara sätt att uttrycka sig).

Idag jobbar jag hemma på fm sen åker jag in för att jobba undan ett par saker jag inte kan göra hemifrån och det känns ok. Har redan fått samtal från jobbet med frågan om hur jag mår, att jag ska ta hand om mig och att hälsan är viktigast av ALLT. Gissa vem det var som ringde? Jo, den person jag varit hemma och haft ont i magen för....

Kollade igenom lite bilder vi har på datorn och hittade dessa från den tiden jag bodde uppe i Roslagen och var medryttare på världens underbaraste Nordsvensk, Lucas. Magnus som knappt suttit på en häst älskade att vara i stallet och gosa med hästarna och rida.

Saknar ridningen massor och skulle mer än gärna börja igen. Framförallt saknar jag Lucas!

Magnus med Lucas, Bebban och Casper

Magnus och Lucas i närbild

Lucas och jag i skogen

Magnus Magnus övar att trava på en äng

Det var en ren slump som gjorde att vi ställde om klockan igår/natt. Vi satt och zappade på tv:n igår kväll och precis på sekunden när vi slog på svt1, sa hallåan: "Ja, som ni vet ställer vi ju bak klockan en timma inatt till vintertid", wops, vi hade ingen aning om det. I våras när klockorna skulle ställas om till sommartid......missade vi så klart. Vi skulle till min kusin uppe i Roslagen vars dotter fyllde 1 år, vi kom en timme för sent:-) Min kusin sms-a när vi skulle åka hemifrån och undrade vart vi var, det tyckte vi var så konstigt för vi var ju på väg och det var en timme kvar.....hehe.

Idag mår jag bättre, så det känns ok att gå till jobbet imorgon. Den jobbiga veckan är över och nu är det dags att ta nya tag inför nästa vecka. Det var så skönt att sova i nya lakan så det var lite segt att gå upp i morse. Magnus gick upp på toa för att kissa.....och somnade i några sekunder där han satt, haha, han är så söt. För ca ett år sen somnade han stående i duschen. Jag går in i badrummet för att hämta något och ser hur min man står lutad mot väggen och sover med armarna i kors:-)

Det var riktigt skönt att gå på promenad, tog ett djupt andetag så fort jag kom ut, tänk att hösten doftar så underbart. Jag njöt av alla färger på löven och hade soft RnB i lurarna. Nästan hemma bestämde jag mig för att utöva lite Qigong, det är över ett år sen nu och det är på tiden att börja igen. Sagt och gjort, väl hemma satte jag igång, fick ta min bok till hjälp men mindes rörelserna så fort jag såg bilderna. Den typ av Qigong jag utövar heter Taiji Qigong. Det var så avkopplande, jag känner nästan omedelbart när jag börjar att jag kommer ner i varv och släpper alla tankar.

Sen kom Magnus hem och vi lagade fisk i panna med färskriven pepparrot, så vansinnigt gott, precis vad min mage behövde.

Ringde min mor, hon är så klart orolig när jag skriver om bröstsmärtor. Det första hon frågade var om smärtan sitter på samma sida som ryggmuskeln som gör ont. Det gör det, så troligtvis har det med varandra att göra. Har aldrig känt så förut och då blir man så klart lite orolig.

Snart börjar en film på TV4+ som jag tänkte se; The wedding date. Perfekt romantisk komedi en lördag kväll.

Har haft smärta i bröstet igen, men inte lika mycket som igår. Mår illa ibland också, det kommer plötsligt och är intensivt i 1-2 minuter sen klingar det av och försvinner. Va fan är det med min kropp?

Magnus säger att om vi inte hade varit hos läkaren i tisdags och gjort VUL, skulle han gissa att jag är gravid. Mina tankar har också gått åt det hållet men jag vet att chansen är MINIMAL. Min mens har varit världens kortaste, den är nästan redan slut, får väl avvakta och se. Men jag tror snarare mina symptom beror på stress. Den här veckan har inte varit den roligaste med tanke på bland annat mitt jobb.

Angående mina bröstsmärtor så kan det vara relaterat till muskelinflamationen i ryggen. Magnus sa att han haft liknande symptom för länge sen.

Nu har min kära man åkt och handlat och jag fick order om att ta en liten promenad. Han har smort in mig igen med det där linimentet så nu ska jag klä på mig och gå ut en sväng.

Igår kväll mådde jag riktigt dåligt, samtidigt som jag hade ont i magen och i min jäkla ryggmuskel så började en smärta framträda i bröstet. Det gjorde jätteont när jag andades i hela bröstet, ingen aning vart det kom ifrån. Efter ca 20 minuter klingade det av för att sen försvinna??!

Magnus smorde på en djupverkande muskel kräm med aloe vera som hjälpte jättebra, inom en kort stund försvann smärtan i min onda muskel.

Jag gick och la mig och lyckades somna ganska snabbt. Magnus satt uppe och jobbade ett par timmar till.

Vaknade vid 4-snåret i morse av att jag var vrålhungrig....orkar fasen inte gå upp NU och äta, tänkte jag och somnade tack och lov om igen. Vaknade igen vid 9-tiden med magknip. Fan. Det luktade mycket från lininmentet, kändes ofräscht så jag gick raka vägen upp och ställde mig i duschen, sen slet jag bort lakanen ur sängen och slängde in i tvättmaskinen och bytte alla handdukar. Bara de enkla sakerna gör att man känner sig mycket bättre. Därefter åt vi frukost, sen la jag mig på soffan en stund med vetekudden och nu känns det äntligen lite bättre och stabilare.

Magnus har åkt för att träna, känns supertrist att inte kunna träna själv, saknar det mycket men måste vila min muskel ett tag till.