När jag gick upp imorse och tittade ut genom fönstret såg jag ett rejält lager snö täcka vår värld. Ser grannar som febrilt står och borstar sig fram till sina bilar.

Igår kväll kände jag av min migrän och tänkte att nu ska jag banne mig prova min Zomig Nasal. Tog den vid 22-tiden i Idolpausen. Inom 30 sekunder fick jag något konstigt värmetryck över nacke och armar och kände mig konstig, exakt som jag kände vid äggplockningen i september när jag fick min smärtlindrande tablett (minns inte namnet). Slet åt mig bipacksedeln och läste under biverkningar och där bekräftades mina symptom. Stod att man kunde känna värmetryck och yrsel, obehag mm. Tack för den. Men det positiva i det hela var att min migrän var helt försvunnen inom några minuter, helt otroligt! Mina biverkningar klingade av inom en timme, så det står jag definitivt ut med till nästa gång om det skulle behövas. Men till nästa gång ska jag ta sprayen i samband med sänggående för jösses vad trött jag blev. Somnade så klart på soffan, missade andra halvlek av Fredag hela veckan, vaknade närmare midnatt och undrade vart jag var och varför det var ett annat program på tv. Magnus satt i arbetsrummet och spelade WOW så han trodde så klart jag var vaken och tittade på tv:-)

Nu på morgonen har jag gjort min qigong, känner lite "migrän-baksmälla" som jag kallar det. Men om jag sköter min kort rätt så ska det inte bli värre.

Ikväll ska vi se Stockholm East Gospelkör, deras julgospel. Magnus syster Therese är med i kören och hon sjunger så bra att håren reser sig på armarna. För er som är intresserade av att veta mer om dem gå in på deras hemsida: http://www.sthlmeast.com/

Idag kände jag stor tillfredställelse när jag gick från jobbet och styrde stegen mot Dr Ma Akupunktur. Har fått väldigt mycket gjort i veckan och framförallt idag. Jobbat undan och förberett inför flera grejer nästa vecka vilket känns bra. Då min nästa IVF blir först i januari behöver jag lägga upp en plan med jobbet. Vi ska ha två kundevent i januari och det jag kan förbereda innan årsskiftet ska jag se till att göra. Kommer vara ledig alla mellandagar med jobba ett par dagar hemifrån så jag säkert kan känna mig lugn inför de två eventen. Allt för att förhindra all form av stress när behandlingen väl sätter igång, man lär av sina tidigare misstag.

Idag fick jag en nål i huvudet, en i pannan och en mellan ögonen. Dr Ma sa: "Du klara väldigt många nålar"

"Ok", sa jag lite försiktigt. Vad betyder det, tänkte jag....att alla andra får färre nålar. Hjälp. Men samtidigt kände jag mig cool som enligt henne klarar många nålar. Räknade idag till 23 stycken på framsidan inklusive de på huvudet. Sen när jag vände på mig och fick nålar i ryggen, räknade jag till 13 stycken. Idag somnade jag när jag låg på magen, märkte det genom att jag ryckte iväg med ena armen när jag vaknade:-) Ni vet, som när man kliar en hund på magen och den börjar vifta med ena bakbenet, så låg jag och viftade med en armen. Tur att ingen såg mig.

Är nu trött som en gnu, lär nog få stå upp framför tv:n och titta på Idol för att inte somna. Men just här och nu mår jag bra, har inte ont i magen, är behagligt trött och har min älskade man brevid. Vad mer kan jag begära?

Tycker knappt veckan hinner börja förrän den är slut igen. Ju äldre jag blir ju fortare känns det som tiden går. Då hade hon rätt, damen, som sa så till mig när jag var yngre. Jag var i tonåren när jag i något sammanhang sa att tiden går så fort ibland. Då var det en kvinna som sa till mig (minns inte vem): "Vänta tills du är i min ålder, då går tiden ännu fortare". Har tänkt på det där ibland......tiden går ju inte fortare eller långsammare så klart, men det känns så för många när de blir äldre. Det beror nog på att vi har så svårt att leva här och nu. Titta på ett barn tex, som sitter och leker. Det enda som existerar är leken just nu. Barn grubblar inte över framtiden och ältar inte det som varit som vi vuxna. De fångar dagen om och om igen. Vi borde ta efter dem så smarta rackarna, för en dag kommer de också, som de flesta av oss, att jag tiden, planera och älta gammalt skit. Då glömmer vi bort att njuta av det vi upplever just nu och det känns som om tiden istället rusar iväg. Allt är så klart inte svart eller vitt, till viss mån måste vi självklart planera saker i förväg, men vi får inte glömma att emellanåt stanna upp och njuta av det vi uppskattar i livet. För det är väl ändå det som i slutändan betyder något, det som ger oss mening, glädje och energi.

Vi har precis kommit hem från gymmet, tränade ganska hårt och det var skönt att få ur sig allt genom att pressa och kämpa med tunga vikter.

Har idag äntligen ringt infertilitetskliniken på Huddinge och fått telefonnummer till två olika kuratorer, om det blir tillfälle att komma ifrån imorgon ringer jag från jobbet.

Har under flera dagar sökt olika Shiatsuterapeuter, på fjärde försöket fick jag träff med en som känns kanonbra, Mia heter hon. Lämnade meddelande på hennes telefonsvarare idag och nu när jag kom hem från gymmet ringde mobilen. Det var Mia som ringde och hon var jättetrevlig och vi pratade en bra stund. På Hälsomässan fick Sara och jag behandling av två olika terapeuter. Hon som Sara hade var kanonbra, vi såg henne ge behandling till flera som såg mer än nöjda ut när de var klara. Jag berättade för Mia att vi var på Hälsomässan och provade på Shiatsu vilket vi gillade jättemycket.

Jaha, svarade hon, var det mig ni var hos?

Var du där, frågade jag?

Då kom vi fram till att det var hon som gjorde behandlingen på Sara:-) Efter Saras behandling bytte en kollega av Mia, som då jag fick. Hon var också duktig, men den här Mia var fan i mig ett stå vassare. Så det känns toppenkul för nu har jag bokat in en tid hos henne den 4 december, det var första tiden hon hade på eftermiddagen då hon är väldigt fullbokad.

Berättade att jag gör Qigong och mediterar varje dag vilket hon tyckte var toppen då stress är ett problem för mig. Ska bli så spännande att få gå en riktig Shiatsu behandling och se vad det kan ge.

Nu har precis montörerna varit här och fixat ihop vår nya inredning på jobbet. Det blev jättefint. Jag har nu ägnat en halvtimme åt att krypa runt på alla fyra och torka bort byggdamm. Idag och imorgon kommer det roligaste, att lägga in allt i skåpen.

Har äntligen fått tid att ringa Huddinge, de ringer upp om en timme. Har även ringt och lämnat ett meddelande till en Shiatsuterapeut som jag hoppas ringer tillbaka idag.

Ikväll blir det nog gymmet, har varit alldeles för lat på sista tiden. Har inte haft orken att ta tag i något, men nu efter vårt beslut att skjuta upp nästa IVF till januari så känner jag att jag kan andas igen på något sätt. Få utrymme att fokusera på andra saker. Framförallt min egen hälsa och välbefinnande.

På väg hem idag knarrade det under fötterna, det ligger ett tunt lager snö på marken. Det är faktiskt lite mysigt, både för att julen närmar sig och för att det blir lite ljusare. Vi tog en liten omväg hem från tunnelbanan, jag och Magnus, gick och pratade arm i arm om allt möjligt. Vi tänkte först träna men ingen av oss hade lust idag, så vi kompenserade men en liten extra promenad istället. Mörkret som lägger sig redan vid 16-tiden gör att det känns som sena kvällen och att det snart är dags att sova. Har märkt de senaste två åren att jag påverkas av mörkret, blir lite nedstämd, har aldrig känt så förr om åren. Men jag tycker samtidigt att det är mysigt med alla ljus som snart kommer lysa i alla fönster. Nästa vecka får jag äntligen plocka upp ljusstakarna från källaren.

Det har gått bra på jobbet idag, har fått mycket gjort. Just nu har jag många olika trådar som jag håller i, då jag är lite av en koordinator på jobbet. Så jag måste noga se till att inte missa något. Bland annat planerar jag inför vårt julmöte och julbord vi ska ha i december med respektive, det är roligt att fixa kring det. Men det gäller att fokusera då mina tankar ibland vandrar iväg åt andra håll.

Magnus står i köket och gör scrambled eggs och steker ihop det med bacon och champinjoner. Magen knorrar av hunger så det ska bli gott att få äta lite.

Vad skulle jag göra utan er alla som är så underbara mot oss. Känns så skönt att läsa det ni skriver, veta att ni finns trots att jag inte är världens mest sociala person just nu. Det fick min goa vän Sandra känna av när vi pratade för en timme sen. Men det som är så skönt är att om man känner varandra väl så är det OK att inte vara på topp när man pratar med varandra. Det om något är väl tecken på riktig vänskap.

Dagen idag är ok, jag har massor att göra på jobbet vilket känns skönt, får fokusera på annat. Det kommer bli bättre, jag vet det. Har inte hunnit ringa Huddinge idag tyvärr, får göra det imorgon eller på fredag när det är lite lugnare. Har precis fått en levarans från IKEA på inredning till vår förvaring av papper och till skrivare mm. Imorgon kommer det hit några som ska montera och såga och banka och ha sig.

Stor Kram till er Alla!

Nu är vi hemma, har ätit och tvättat håret. Det är riktigt ruskväder ute så det är skönt att få vara inne. På lunchen idag gick jag till posten med 85 kundbrev i tre stora kassar som jag höll hårt mot bröstet i ena handen och paraplyet i andra. Regnet gjorde allt för att piska in undet paraplyet, fick gå med huvudet framböjt och kika upp mellan varven för att inte krocka med någon mötande.

Läkaren kollade med ultraljud och bekräftade att jag haft en riktig mens, men ovanligt kort. Som du skrev Pia, så har den nog fått fnatt efter förra IVF-en trots allt. Men som sagt, allt är ju så "normalt".

Vi kom fram till ett gemensamt beslut att skjuta upp nästa IVF till januari. Detta av flera orsaker: Jag mår inte så bra, varken fysiskt eller psykiskt. Imorgon ska jag ringa och boka tid med en kurator på Huddinge sjukhus, mår nog sämre än jag förstått. Både Magnus och jag känner att vi behöver en paus från det här. Läkaren tyckte inte det var ett dugg konstigt att vi inte mår bra, detta sliter mer på psyket än vad man tror. Han träffar massor av par varje dag som känner samma sak. Vi orkar inte tänka på det här just nu, måste hitta tillbaka till balansen och harmonin, njuta av våra liv som de är. Ta till vara på allt som är positivt! Det är självklart lättare sagt än gjort, men vi måste i alla fall försöka och det är INTE omöjligt. Det räcker faktiskt med att bestämma sig. Behöver bara lite hjälp på vägen, därav vill jag träffa en kurator. Läkaren sa att vi ska ägna oss åt varandra, gärna åka bort tillsammans. Vi berättde att vi var iväg i helgen på en Herrgård och det tyckte han var toppen. För när vi var där fanns inget annat än det vi upplevde just då.

Känner att gråten är nära, men det är nog mina hormoner

Känner mig trött men lite lättare i sinnet

Känner att jag vill fokusera på att må bra

Känner att jag vill gå och pussa på min man