Fru Papagelos skrev en intressant kommentar på mitt förra inlägg. Jag ber och hoppas att du har rätt!!! Tanken har slagit mig också att det är något liknande, men jag vågar aldrig tänka tanken helt ut, utan stoppar den lite innan. För varje timme som går ökar mina förhoppningar....likaså kommer besvikelsen bli desto större om det inte skulle gå vägen. Pendlar fram och tillbaka. Men mellan toabesöken är jag ändå trots allt ganska lugn. Magnus har också påpekat att jag är så väldigt lugn:o)

Pratade med mormor för en stund sen, hon lät pigg och glad. De hade tagit bort stygnen idag, 18 stycken. Inte dåligt med tanke på att hon själv trodde hon var på röntken under operationen, haha.

Vill här också säga till min nyfunna vän Nina: Jag är så ledsen för din skull att det inte gick vägen den här gången! Förstår precis hur du känner nu. Tänker på dig och hoppas du mår ok!

Kram till dig!

Än så länge inga katastrofer....;o) Var precis på toa och allt ser bra ut. Pust, jag kommer behöva en lång semester när det här är över (dvs testet på tisdag). Min svärmor ringde idag och hon sa något som verkligen stämmer in: Jag ruvar och gruvar. För så är det, jag ruvar och samtidigt gruvar jag mig för hur det ska gå. Klockrent! Bra rim blev det också, hihi. Jag vet inte när man egentligen kan andas ut. Hur nära på testdagen kan man få blödning? (förmodligen fram till den dagen). Har inte heller bestämt mig om jag ska våga "tjuvtesta", som person är jag ju sådan att jag alltid ska följa regelboken till punkt och pricka....INTE fuska. Men som Pia skrev till mig häromdagen, hon tjuvtestade bara för att inte bli alltför besviken när mensen väl skulle komma. Förbereda sig mentalt. Men nu hade hon lyckan att det var positivt, det kom ingen mens:o) Och det är det jag sitter och klurar på, tänk om jag också skulle lyckas, då slipper jag oroa mig i helgen...ja ni fattar vad jag menar.

AAAARRRGGGHHH............Åh det var skönt med ett litet känsloutbrott;o)

Jag kan tala om hur det känns så ni alla förstår. Det känns som resfeber, ja det var banne mig den bästa jämförelsen jag kunde komma på. Tur man inte har både och.....jösses.

Slutsats: Ruvfeber + Resfeber = Kortslutning

Är lite extra pirrig idag. Under min förra IVF fick jag lite småblödning på ruvardag 11. Så idag kniper jag extra hårt för att inte bevhöva gå på toa. Kör med förnekelsetaktiken, det som inte syns finns inte;o) Har de tre sista nätterna sovit bra i alla fall. Vaknade i natt av att jag, som vanligt, låg på min högra sida. Kände en enorm smärta i mitt högra bröst, vände mig långsamt till rygg och stånkade lite för att det gjorde så ont. Men efter ett par minuter var det borta?? Ändå låg jag där och tänke, yaaay ont i bröstet, kanon...

So far so good.....

Slutsats: Var finns det nervlugnande när man behöver det som mest?