Har varit hos läkaren idag. Det var nervöst att sitta i väntrummet och vänta på att mitt namn skulle ropas upp. Satt och studerade läkarna när de kom in och ropade upp patienterna. Hoppas jag får någon av dem som ser trevligast ut. Ingen butter surgubbe tack. En medelålders kvinna ropade upp mig, hon log och såg trevlig ut. Pustade ut. Hon började med att ställa frågor om ärftlighet för hudcancer, solvanor, mediciner mm. Jag blev glatt överaskad, tidigare när jag kollat upp har läkarna inte frågat ett smack, snarare har jag blivit nonchalant bemött. Sen tog jag av mig kläderna och hon synade noga. Den jag var mest orolig för sa hon var helt ofarlig. Har även en på ryggen som är stor som en ärta, precis där BH-bandet går. Den är också helt ofarlig men av ren bekvämlighet rekomenderade hon mig att ta bort den. Sen visade jag en platt jag har på ena bröstet, mycket mörk. Då rynkade hon lite på näsan och sa:

-Den där skulle jag vilja ta bort.

Jag blev så klart orolig när hon sa det, tänk om analysen skulle visa något. Vi bokade tid men det fanns inget förrän veckan efter påsk och då är vi i Falkenberg. Hon noterade min oro, för helt plötsligt sa hon:

- Föresten, kan du komma imorgon kl 13?

- Eehh, va, redan imorgon. SJÄLVKLART!

Hon sa att det inte är för att det är bråttom utan för att hon ville dämpa min oro (fantasktiska männsiska). Blev överlycklig och tackade så mycket. Det är hon själv som ska ta bort dem. Hon gav mig sitt kort ifall jag skulle ångra mig. Inte en chans, sa jag. 

När jag kom ut igen tyckte jag att solen lyste lite klarare och att luften kändes lättare att andas än på vägen hit. Tog upp mobilen och ringde Magnus, han ville veta hur det gick.

- Men vill du inte att jag följer med imorgon, eller ska du gå dit själv, frågade han.

Hmm, hade inte ens tänkt på det. Jag har haft så fullt upp med att få tid hos en läkare så fort som möjligt och få ta bort dem innan påsk så jag hade alldeles glömt bort att jag egentligen är skraj för själva ingreppet.

- Vet inte ärligt talat, svarade jag. Men jag tror nog att jag fixar det själv.

- Du kan bestämma senare om du vill, sa min underbara man. Jag kan följa med om du vill, inga problem med jobbet.

Men jag har tack vare dessa IVF-behandlingarna jag gått igenom blivit mer härdad. Jag tar tom blodprov själv numera utan att någon håller handen (det är stort ska ni veta). Hade en läkare för bara några år sen sagt att de vill ta bort en eller flera leverfläckar på mig hade jag börjat gråta av rädsla. Har alltid varit en mes i sterila miljöer. Men inte längre verkar det som.....(ler stolt).

Det här med mina leverfläckar är inget som helt plötsligt dykt upp i mitt medvetande. Jag har till och från i flera år oroat mig för dem. Men då jag inte blivit tagen på allvar hos någon så har jag mer blundat för det skulle vara något fel. Har i några fall försökt få tid hos hudkliniker som en gång om året erbjuder gratis koll av leverfläckar, men aldrig lyckats få tid.

Att det händer nu måste jag ändå tacka modiga Sabina för. Utan inblick i hennes liv hade jag förmodligen inte kollat dem nu heller. Hon gav mig, utan att själv veta om det, den spark i baken jag så väl behövde. En av hennes anledningar att gå ut i media var att varna andra för solen och att kolla upp sina leverfläckar för säkerhets skull. Hellre utesluta än att att få ett livsavgörande besked. Hon trodde inte heller att det skulle drabba henne. Hon gick som många andra och kollade sina leverfläckar rutinmässigt, något hon tänkt göra i flera år men aldrig blivit av. När hon väl gjorde det var skadan tyvärr redan skedd. Ingen tror att det ska drabba en själv. Men det KAN det.

Imrogon blir jag av med två-tre stycken och sen blir det väntan på svar från analysen. SEN kan jag pusta ut.

 

Emelie

1 april 2009 13:24

Vad skönt att du får ta bort de så fort! Det kommer gå finemang imorrn. =)

http://semlesara.wordpress.com

 

jenny-k

1 april 2009 13:34

Vad skönt att få träffa en sån doktor, med ett sånt bemötande. lycka till i morgon, det kommer gå jätte bra! Stryk din kula ömt från mig. Min egen medicinboll lever rövare just nu. Inte många veckor kvar till du oxå känner försiktigt sprattel. Jag blir lika lycklig varje gång jag läser din blogg. Kramar i mängder från Halmstad.

 

Ida

1 april 2009 19:52

vad duktig du är! Minns helt klart att du var väldigt rädd för blodprov.... :)

http://fixit.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu fungerar bloglovin för min nya blogg: www.barnlangtan.se Så ni som prenumerar kan nu lägga in den nya istället.   Detta blir mitt allra sista inlägg på bloggagratis.   Välkommen att fortsätta följa mig och min blivande familj på nya bloggen! ...

Nu finns ett nytt inlägg på min nya blogg: www.barnlangtan.se   Alldeles snart kommer du som prenumerar kunna göra det från min nya blogg istället. Den ska bara verifieras av Bloglovin, osäker på hur lång tid det tar. ...

Nu finns tre nya inlägg på min nya blogg: www.barnlangtan.se   Alldeles snart kommer du som prenumerar kunna göra det från min nya blogg istället. Den ska bara verifieras av Bloglovin, osäker på hur lång tid det tar. ...

Nu finns två nya inlägg på min nya blogg: www.barnlangtan.se ...

Nu har jag skrivit ett nytt inlägg på min nya blogg: www.barnlangtan.se ...