Ett litet tips till er som är gravida. Jag kan rekomendera Weledas Havandeskapsolja för magen. Det är bra att börja tidigt i graviditeten för att hjälpa till att förebygga hudbristningar och kan med fördel användas till ca tre månader efter förlossningen. Jag har precis köpt den och bara använt i ett par dagar, men den jag vet att Weleda är ett jättebra märke. Använder flera av deras andra produkter. De använder bara naturliga ingredienser och är fria från konserveringsmedel och mineraloljor.

Den doftar ljuvligt.

Nu har jag varit rena husmodern i några timmar. Först lagade jag mat, det blev kyckling, ris och mumsig sås som jag gjorde av kycklingspat när jag stekt klart. Sen bakade jag muffins med bla rivet apelsinskal och bananer i. Sist men inte minst slängde jag även ihop en ostkaka. Jösses, vad gott det blev. Jag som älskar ostkaka fattar inte varför jag inte gjort det själv förut. Har alltid trott att det är så krångligt att göra men det var superenkelt. Så mycket godare än den man köper. Och framförallt vet jag vad jag stoppar i den, inte massa tillsatser och annat skit, utan rena råvaror. Har precis smakat av allt och ser fram emot att få ett utlåtande av Magnus när han kommer hem. Tänk att han äntligen har fått mig dit han vill; gravid ståendes vid spisen, haha.

Sen besöket på MVC igår har jag strosat runt på rosa moln. Småsjunger och nynnar, stannar varje gång jag går förbi en spegel och tittar på magen. Då ilar det till i kroppen och jag fnittrar till litegrann. 

Hittade min gamla almanacka och såg att för precis ett år sen anmälde jag mig till vårruset. Men på grund av en gigantisk blåsa under ena foten efter Let´s Walk (12 km) satt jag i solen med Sara och tittade på istället. Det var en månad kvar till vårt första besök hos Gunnar i Södertälje inför kommande IVF. Tänk om någon sagt då att om ett år är du gravid i 15:e veckan...hade jag trott på det då? Ingen aning. Men här är jag nu, gravid och svallande lycklig. Lyssnar om och om igen på Stjärnans hjärtljud och varje gång bränner tårarna lika mycket i ögonen av kärlek till det lilla livet. Har längtat i så många år och kämpat och nu äntligen är jag här. Njuter verkligen av det och försöker leva i nuet då jag vet att tiden kommer gå fort. 

Drömde häromnatten att jag hade gigantiska bröst, som en blandning av Pamela Andrsson och Dolly Parton. Helt galet. Jag var gravid i drömmen, men magen såg man knappt (...konstigt;o) Blev glad när jag vaknade och insåg att det bara var en dröm, det var varken praktiskt eller snyggt kan jag lova.

Har varit och handlat och nu ska jag laga mat. Sen ska jag baka muffins och ostkaka. Helt crazy...

Min underbara man har lyckats konvertera ljudfilen till ett Youtub-klipp. Ultraljudsbilden är från vecka 10 som ni redan sett. Nästa gång vi ska till MVC för "stora" ultraljudet ska Magnus filma med kameran så vi kan visa hela förloppet med både ljud och bild. Det ser jag fram emot.

På detta klipp hör ni tydligt Stjärnans fantastiska hjärtslag, jag börjar nästan gråta varje gång jag lyssnar. I bakgrunden hörs barnmorskans och Magnus röster. Själv ligger jag och kämpar för att inte brista ut i gråt. Några gånger hörs ett högre skrapigare ljud, det är när jag inte kan hålla mig så magen hoppar lite.

Är inne i 15:e veckan, men ska först skriva lite om vad som hände i vecka 14. Sen kommer jag om ett par dagar skriva om vecka 15 så jag kommer ikapp. Innan har jag varit så nojig att jag inte vågat skriva vad som händer den specifika veckan förrän den är slut:o) Men nu vill jag göra som man ska. 

Vecka 14

Barnet är ca 8-8,5 cm och är inne i en intensiv tillväxtfas som sträcker sig fram till vecka 22. Den blir allt starkare och dess rörelser allt mer målmedvetna. Nu orkar barnet hålla upp sitt huvud en liten stund. Dess hand kan gripa, om än lite fumligt. Fötterna kan sparka. Benen är längre än armarna och en del barn har hår på huvudet. Fostervattnet nybildas hela tiden fram till fullgången tid.

Mamman är förhoppningsvis inte lika trött och illamåendet har troligen släppt helt. Magen blir allt större, blir lättare andfådd och pulsen slår lite fortare än den annars brukar göra. De flesta kvinnor upplever att de börjar må riktigt bra nu när de vant sig vid graviditeten och alla nya hormoner. Kanske syns början till den mörka pigmentrand på magen som kallas linea nigra.

Jag verkar följa den "normala" graviditetskurvan med tanke på symptomen. Mitt illamående är helt borta och förutom mardrömmen för ett par dagar sen så mår jag toppenbra. Blir dock mer trött på kvällarna, men sover väldigt gott på nätterna för det mesta. Andfåddhet känner jag av, men samtidigt känner jag mig stark och pigg när jag är ute och går. Min värk kring svanskotan är helt borta. Kan få lite ont i ryggen bara om jag sitter i djupa soffor. Min mage växer så det knakar. Den är fortfarande mindre på morgnarna och ökar på under eftermiddagen och kvällen. Sara sa igår att hon också la märke till det. Vi var ju där från från morgonkvisten till sen kväll. Tänkte ta nya magbilder i helgen, då har det gått två veckor sen sist.

Jag åkte in till Slussen och mötte Magnus, vi tog en mumsig lunch på Muggen, där jag var med Alexandra för några veckor sen. Det är lite dyrt, men vansinnigt gott och därmed värt slantarna. Sen promenderade vi mot MVC, gående på den soliga sidan av vägen. Kände mig lite nervös men hyfsat lugn.

Vi satt en stund i väntrummet. Ett annat par kom in med en alldeles nyfödd bebis. Pappan tog upp den lille och la i sitt knä. Både Magnus och jag tittade på dem och log fånigt. Jag fick tårar i ögonen, tänkte på den dagen när vi sitter med vår lilla bebis på samma sätt. Förstår fortfarande inte att det faktiskt kommer komma ut en liten bebis, på riktigt, skapad av våra gemensamma gener!!

Vi fick komma in nästan på en gång. Vi började med att prata lite om oron som varit. Sen frågade hon om jag börjat med järntillskottet. Jag sa då att jag tar flytande istället för tabletterna. Glädjande nog verkade hon anse det helt ok. Har ju hört om barnmorskor som blir lite griniga för att deras patieneter inte tar det som de får rekomenderat. Hon bad mig bara ta med flaskan till nästa gång (jag hade glömt namnet) så hon kan kolla hur mycket jag får i mig mm.

Sen var det äntligen dags att kravla sig upp på britsen. Drog upp tröjan och drog ner byxorna en bit. Fick samma slags gele på magen som man får vid ultraljud. Hon hade en stav kopplad till en liten manick med högtalare. Hon förde runt staven över magen för att leta efter hjärtljudet. Hon sa att då jag är smal så är chansen större att höra, men lovade återigen ultraljud om det inte skulle lyckas. Oftast låter hjärtat väldigt avlägset så här tidigt, kan vara svårt att uppfatta. Jag låg och andades lugnt medan mitt eget hjärta bultade hårt. Hon lyssnade lite för högt upp gissade jag, borde prova längre ner (Magnus sa efteråt att han tänkte samma sak). Efter ett par minuter sa hon att hon skulle lyssna längre ner mot blygdbenet. Hon hann knappt sätta ner staven mot magen så hörde vi hjärtljuden. Hon lät nästan förvånad över hur bra det lät:

- Åh, här är hjärtat, det låter otroligt bra och tydligt, va roligt. Hjärtat slår med 145-148 slag i minuten, helt normalt.

Lyckan visste inga gränser, det gick inte att hålla emot gråten, jag grät som ett barn. Men kämpade ändå emot för magen började hoppa och det brusar för mycket i apparaten då.

Magnus tog fram mobilen och spelade in ljudet, vår Lilla Stjärnas hjärtslag. Det var en otrolig upplevelse, jag hade inte riktigt förväntat mig det. Att få höra ett ljud från vår lilla bebis var obeskrivligt.

I hissen på väg ner lyssnade vi på inspelningen, jag bubblade av glädje när jag hörde de tydliga hjärtslagen. Vi ska se om det går att lägga upp ljudfilen på min blogg ikväll så får ni som är intresserade också höra.

Vi firade med att gå och fika på ett bageri vid Mariatorget. Vi satt där och mumsade chokladmuffins, maräng och chokladboll och skämtade och pussades som två nykära tonåringar.

Det var en mysig dag igår hos Sara & Alex. De bor norr om stan, så det blev spännande kapitel i ljudboken på väg dit. Magnus och Alex försvann på sitt håll, medan Sara och jag satt och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi satt även och kollade in hemnets hemsida på de dyraste lägenheterna och husen i Stockholm, det var roligt:o)

Hon bjöd på god lasagne till lunch och på kvällen blev det grillad fläskkarré med mumsiga tillbehör och däremellan, för att inte svälta ihjäl, blev det kanelsnäckor och överblivet påskgodis.

Efter middagen kollade vi på en film: An American Crime. Den handlar om två unga flickor som lämnas att tas om hand av singelmamman Gertrude. Hon uppfostrar ensam sex egna barn. Situationen kulminerar i ett av de mest sadistiska och förnedrande fallen av övergrepp någonsin...

Bra men fruktansvärd film om vad en vuxen människa kan göra mot ett barn...

Idag har jag varit hos optikern på morgonen och kollat synen. Jag nämnde att jag var gravid, vilket var tur. För tydligen kan man tillfälligt bli mer närsynt när man är gravid plus att slemhinnorna i ögonen kan bli torrare. De provar helst inte ut nya linser till gravida. För den sämre synen kan återställas efter att man ammat klart. Detta hade jag ingen aning om, alltid lär man sig något nytt. En graviditet påvarkar det mesta har jag märkt, vilket det gärna får göra för mig så länge allt går bra.

Nu ska jag strax åka till söder och träffa Magnus för lunch och sen ska vi vara på MVC kl 13 för att lyssna till Stjärnans hjärta alternativt ultraljud. Håll tummarna att allt går som en dans.

Resan hem gick bra, väl hemma gick jag igenom posthögen som låg innanför dörren. Det hade kommit både svar angående cellprovet och såg även att provsvaret på mina leverfläckar hade dimpt ner. Även om jag kände på mig att jag var utom fara så var jag nervös för att öppna. Men båda visade tack och lov att jag är frisk och inte har några förändringar, puh!!! Eftersom läkaren inte gillade en av fläckarna hon tog bort så var jag så klart mer nervös, men nu lägger jag det bakom mig och går vidare med mitt gravida liv istället.

Vi kollade på film igår efter att vi packat upp och ätit lite, det blev Narnia - Prins Caspian. Den var söt och sevärd. Men krigsscenerna kändes som att de ville efterlikna Sagan om Ringen och den filmen är outstanding vad gäller sådana scener.

När jag borstade tänderna närmare midnatt hörde jag ett droppande ljud, började titta mig omkring och böjde mig ner och kollade under handfatet. Såg att det droppade från röret under handfatet. Shit. Ropade på min händige man som fick plocka isär. Wow, det var en hel del fina grejer som satt där. Tack och lov bekommer det mig inte att dra ut hår mm ur avloppsrör, så jag slet och drog. Magnus kan tycka det är äckligt om det luktar, men det var näst intill doftfritt. Vi stod i varsitt badrum och sköljde och rensade rördelar i det ena handfatet och i badkaret. Vi tyckte det var lite märkligt att det var så mycket för vi hade alldeles rena rör för bara ett år sen. Och jag är alltid så noga att ta bort mitt hår som ramlar ner i handfatet innan det hinner slinka ner i avloppet. Men många bäckar små blir så klart en rejäl laddning. Så där stod vi närmare 00:30 och rensade rör. Men det var skönt att få det gjort och nu rinner det på så fint utan att läcka.

Idag åker vi till Alex och Sara, ska vara där vid 10 ungefär. Ser ut att bli en fin dag. Men det är kallt, termometern står endast på 1,7 grader.

Magen mår bra, jag har gått upp ca ett halvt kilo sen förra veckan. Idag är jag i vecka 14 + 0, dvs har gått 14 fulla veckor och nosar på den 15:e veckan. Ser fram emot morgondagen att få träffa barnmorskan och få allt bekräftat. Vill med säkerhet veta att Lilla Stjärnan slår volter där inne och är lyckligt ovetande om sin mors oro (även om jag är mindre orolig nu:o)