Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Jenny - 25 juni 2009 20:12

Den 11 juni fick jag ett paket med posten. Det var från en av mina bästa vänner Rebecca. En vacker liten ljusstake.

Tänkte direkt att det så klart är Lilla Stjärnan som ligger och sussar där. Hörde av mig direkt till Rebecca och tackade med gråten i halsen, blev så oerhört glad av den fina gesten. Skulle naturligtvis lagt upp detta på bloggen tidigare, men är ju som bekant glömsk trots fina handlingar från mina nära och kära (förlåt). Då berättade Rebecca att hon sett den lilla ljusstaken redan innan jag gjorde mitt graviditetstest i februari. Hon köpte den för nästan två månader sen och har haft den hemma tillsammans med ett vadderat kuvert, utan att riktigt veta när hon skulle ge den till mig. Men när hon läste mitt inlägg 9 juni så kände hon att det var dags. Det gladde mig enormt, kunde inte komma mer lägligt med tanke på hur jag mådde då.


 Den pryder vårt köksbord tillsamans med inramat foto av Lilla Stjärnan i vecka 19.


Vad vore livet utan fina vänner!


Förhoppningsvis får vi träffas i helgen. Vi ska göra nytt försök att åka till morbror Lasse och moster Britt-Inger, lördag till söndag. Så det vore kul att åka förbi Rebecca på söndag eftermiddag/kväll innan vi åker hem. Får se om hon kan då.

Av Jenny - 23 juni 2009 15:01

Magnus jobbar hemifrån idag, han har under ett par kvällar och in på nattkröken jobbat med att koda min nya blogg, så jag tänkte överaska honom med att baka hans favoritkakor. För det ska ni veta, om ni någongång vill fjäska för min man eller bara bli kompis med honom - baka kolakakor - och han är din vän för livet.


Till saken hör att jag har a l d r i g bakat småkakor någongång i hela mitt liv. Endast mjuka kakor, bullar, kladdkakor mm. Så nu jäklar gällde det. Direkt efter maten satte sig Magnus i arbetsrummet igen, jag letade febrilt efter min mormors systers recept på kolakakor men utan resultat. Googlade och tog första bästa i stället. Okej, blanda alla ingredienser i en skål.....men ska det vara så här kladdigt? Det gick inte att forma degen alls...lite mera mjöl. Båda händerna fulla med kladd, hmm, hur ska jag hälla i mer mjöl utan att kladda ner hela påsen? Det blev en invecklad historia och jag kämpade febrilt för att inte bryta ut i hysteriskt skrattanfall, önskar nästan att någon filmat. Kladdade ut några sorts korvar på en plåt och in i ugnen.

Ser ut som brödlimpor, ska säkert inte se ut så här, men det blir nog bra. Satt och stirrade in i ugnen, öppnade och kände ibland. Hur i hela friden ska jag veta när de är klara? Chansade lite och tog ut dem efter ca 10 minuter.

HA! Inte så pjåkigt va? Det var som att skära direkt i smör. Blev lite nervös om de verkligen skulle lyckas stelna till hårda kakor. Ut på balkongen med dem. Innan dess hade naturligtvis den fantastiska aromen nått Magnus näsa i arbetsrummet. Hörde hans steg i hallen, jag ut och pekade:

- Gå in på ditt rum!

- Vad göööör du.....det är något som luktar vääääldigt gott, log han.

- Du får se sen.

När de svalnat fick han komma ut på balkongen och det var så sött att se hans ögon förstoras av glädje vid synen av hans nybakade favoritkakor. Visserligen kände han på sig att det var kolakakor på doften men han visste inte säkert. Ungefär hälften gick väl åt, resten la jag på ett fat, stolt som en tupp. Vill även tillägga att kakorna smakar fantastiskt gott:o)

 

Det fanns ett gäng smulor kvar på bänken och på plåten och naturligtvis var husets dammsugare framme och städade.


Täkte ta en bild på mig och köket hur det såg ut som ett slagfält, radion stod på högsta volym. Och preeeeeciiiis när jag tryckte av kom Magnus och skrämde skiten ur mig.

 

Min hand skakade, jag hoppade och skrek.....klick.......minne för livet.


Då var det som sagt "bara" köket kvar.......

Matlagning och bakning ger ofta ett lite rörigt resultat...


Men med lite arbetsglädje så säger det bara "poff"....fint igen.


Åh, vad ni tänker att den där Jenny, hon lägger minsann upp intressanta bilder på sin blogg. Före- och efterbilder på sitt kök....hmm....hon har nog inte mycket att göra på dagarna.

Av Jenny - 22 juni 2009 17:31

...ledde mig till affären och tvingade mig att köpa en glass. Jag försökte verkligen stoppa det oundvikliga....men ack...det gick ju bara inte.

Av Jenny - 20 juni 2009 16:22

Undrar hur många bakfulla vi har i vårt avlånga land idag? En sak är dock säker, jag är inte en av dem:o) Vi sov länge och har precis varit på en rejäl långpromenad, vilket vi båda behövde för att kompensera allt matintag igår. Varje dag den här veckan har jag vägt mellan 67,0 - 67,3 kilo. Men i morse när jag ställde mig på vågen vägde jag 68,5 kilo!!!! Hahaha, det är all mat som jag åt igår, då förstår ni temat för vår midsommar...som jag tänkte berätta om nu.


Vi mötte upp Magnus syster Tessan och hennes sambo Thord vid Coop igår och inhandlade all mat. Framme i kassan hade vi en fullproppad vagn med läckerheter. Vi firade midsommar i Thords systers hus med ytterligare ett par vänner till Tessan och Thord som hade sin bedårande dotter på snart 9 månader med sig. Sammanlagt var vi sex vuxna och en minisötnos.


En liten bedårande raring vid namn Klara.


Vi åt en silllunch ute i trädgården med massa tillbehör. Vi tog fel på gräslök och dill, så det blev dill till gräddfilen:o) Men det var väldans gott och somrigt det också.

Thord står vid sillbordet och förbereder. Solen sken så vi passade på att duka upp utomhus trots de hotfulla molnen i bakgrunden. När vi tog första skålen började det blåsa upp (typiskt va) Men vi lyckades sitta kvar hela lunchen utan några droppar från himlen.


Lyckliga turturduvor innan lunchen.


Vi bestämde oss för att ta tårtan under tak istället och vi hann precis, ta mig tusan på sekunden, duka av den sista tallriken från bordet när regnet kom.


Det står en studsmatta i trädgården och gissa vem som hoppade jämfota av glädje.....


...min man så klart:o) Han studsade som en tok och slog volter så säkert alla grannar såg. OBS, detta skedde innan vi åt, hihi.


När vi kom in satte jag mig på en pall och pustande bökade jag omkring för att ta av mig skorna själv (magen är liksom lite i vägen). Mamman till 9-månaders bebisen tittade medlidsamt på mig och sa:

- Åh, vad jag minns det där....


Det var samma goda vän (mamman) som gjorde tårtan och det var nog en av de godaste tårtor jag ätit.

Ser det inte smarrigt ut så säg...Vill även pängtera att det är jag som rivit chokladen över tårtan, mycket bra gjort måste jag säga;o) Det var minst en 20-personers tårta...vi klämde i oss tre fjärdedelar i ett nafs.


Tyvärr började min rygg smärta efter ett tag, blir lite tufft att sitta så länge på en stol, även om jag bullade upp med kuddar och alla var så rara och lät mig välja sittplats först. Smärtan blev tillslut så jobbig att jag var tvungen att lägga mig på soffan inne i huset. Magnus kom in och underhöll med lite Wii-spel. Stjärnan levde rövare i magen, så Magnus ropade på sin syster som kom springande och undrade förmodligen om det brann någonstans. Men han ville, precis som jag, att hon skulle få känna sitt brorsbarn sprattla. Så hon la handen på min mage och fick känna Stjärnans sparkar, vi skrattade, det var så härligt.


Lite  senare var det så dags att äta igen. De andra förberedde och jag kravlade mig ur soffan och hjälpte till så gott det gick. Till förrätt blev det en kall avocadosoppa med parmesan och stenbitsrom som tillbehör. Det var Tessan som gjorde den och det var vansinnigt gott.

Tessan strör lite persilja i varje tallrik som dekoration.


Sen var det dags för varmrätten. Vi grillade kyckling, nötkött och fläskfile. Till det ugnsrostade rotfrukter och två olika kalla grillsåser som vi gjorde själva och sallad. Till efterrätt jordgubbar, choklad och vispgrädde. Sen satt vi alla sex och kände oss mer eller mindre gravida:o)

Tre midsommarflickor bland blommorna innan varmrätten.

Står mellan två Tessantöser. Min svägerska Tessan i grönt och hennes

vän Tessan i rosa.


 

Pojkarna som vanligt vid grillen och övervakar med varsin öl i fast grepp. Klassisk midsommarbild;o)


Vi pratade och hade supertrevligt till in på natten. Jag vankade av och an med jämna mellanrum brevid bordet för att avlasta ryggen så gott det gick. Regnet smattrade mot plåttaket både under och efter middagen. Kändes som vi satt i en stuga ute i skärgården, jag filmade bara för att få med ljudet. Det är maxpoäng på mysfaktorn att lyssna till regnet när man sitter inomhus med god mat och trevligt sällskap. Vi hade ändå tur att det var uppehåll under sillunchen och när vi grillade. Kändes som att regnet tog hänsyn till oss och skvätte loss först när vi var klara utomhus och befann oss under tak.


Tillslut var det dags att åka hem, jag körde. Tack och lov var det inte alltför lång resa för ryggen värkte så jag nästan började gråta. Magnus satt med sin arm bakom min rygg för att ge stöd och det hjälpte. När jag klädde av mig utbrast Magnus:

- Oj, vad stor din mage är nu.

- Hehe, no shit Sherlock, nu ligger där både en bebis och massa god midsommarmat.

Magnus tog en bild bara för att få föreviga kanonkulan.

Ja vad säger man. Vågen visade även över ett kilo mer i morse så nog fick stackars Stjärnan trängas med sill, grillad kyckling och massor av jordgubbar.


Vi hade en underbar midsommar från början till slut. Nu ska vi njuta vidare av helgen.

Av Jenny - 18 juni 2009 20:34

Begreppet långlunch har fått en ny innebörd idag. Har suttit på Muggen i 4½ timme med Kertstin idag. Haha, va knäppt det låter. Vi har ätit god lunch och därefter mumsig fika. Utanför var det regn och uppehåll om vartannat, det var mysigt att sitta därinne utan att bry sig om vilket. Prata har ingen av oss några problem med, så när vi tittade på klockan fick vi båda en smärre chock. Jösses, har vi suttit här i 4 timmar, kanske dags att gå. Jorrå, sen satt vi en halvtimme till.


Supertrevligt hade vi i alla fall och på vägen hem kände jag att jag var hes. Min man är nog glad som ikväll får en någorlunda tyst och fåordig fru för en gångs skull.


Är trött som en gnu och ska dyka ner i soffan en stund innan det är dags att sova. Många spänningar har släppt efter den inre stressen över att hitta en bil innan semestern. Nu står den på parkeringen och vi kan äntligen slappna av, vilket alltid resulterar i förlamande trötthet, åtminstonde för mig.


Imorgon ska vi fira midsommar med Magnus syster och sambo, det ser vi fram emot. Hade planerat att ha somrig klänning på mig, men som vanligt när det är midsommar är det regnställ och lovikavantar som gäller.

Om jag inte skriver något imorgon önskar jag ALLA mina läsare en riktigt härlig midsommar!!


Kram!

Av Jenny - 18 juni 2009 11:58

Nu står vår nya fina bil på parkeringen hemma, känns helt fantastiskt att vi har en ny bil. Magnus mamma hämtade upp oss i morse. Är så otroligt tacksam för att hon körde oss dit! Magnus skulle egentligen inte med men kunde inte hålla sig:o) Skrev lite papper, fick alla tillbehör, hoppa lite jämfota av glädje, sen åka åka hem.


Jag fick äran att köra hem då Magnus varit på lite party med jobbet igår. Själv däckade jag strax efter 22 igår kväll och var härligt utvilad imorse när klockan ringde.

En glad tjockis i ny bil.


Nu ska jag alldeles strax åka till stan och träffa en gammal kollega från mitt förra jobb för att äta lunch. Hon är 60 år, inga egna barn så hon har från dag ett varit superengagerad i vår barnverkstad;o) Idag blir första gången hon kommer se bulan. Jag kommer nog föreslå Muggen återigen, det är inte så dumt att äta där, god mat av god kvalitet.


Är på sluttampen på nya bloggdesignen så nu borde det inte dröja så länge till innan det är dags att byta. Men lite till får vi allt vänta.


Måste dra nu, blev inte så långt inlägg, men naggande gott:o)

Av Jenny - 17 juni 2009 19:40

Glömde nämna en viktig detalj om bilen igår. När vi hade bestämt oss och satt på lilla kontoret för att skriva kontrakt, läste vi igenom allt. När vi kom till rutan "Färg" stod det: Star Silver....


Vi tittade på varandra alla fyra och började le och fnissa. Det är ju galet.....bilens färg är alltså Stjärnsilver! Vi blev alldeles till oss och bilförsäljaren satt och skrattade med.......och hajjade noll så klart. Han visste ju inte vad ordet Stjärna har för innebörd för oss. Senare på kvällen när vi satt i soffan sa Magnus att han kände starkt för bilen redan när vi provkörde den första gången, det kändes rätt att köpa den. Men när vi satt och läste pappret och såg...Star Silver, kände han att det, om något, var ett tecken på att vi hittat rätt bil:o)


Visst var det ett lite roligt sammanträffande....eller vad vi nu ska kalla det:o)

Av Jenny - 17 juni 2009 18:37

Nu har jag varit borta hela dagen igen. Tog fram min racercykel och hojade till min vän Ullis (hon som höll min hand när jag tog mina första blodprov under utredningen). Det är lite mer än 5 km mellan oss. Det gick bra, solen sken och jag stånkade på. Finalen på turen blev det jag kallar mördarbacken. Ullis bor på en hög höjd och lagom när jag kom fram till....ja just det...mördarbacken, var mina krafter alldeles slut. Tog tvärstopp. Stannade och tog av mig munkjackan, av med hjälmen....flås, flås. Promenerade ungefär i samma hastighet som en halt snigel. Väl uppe ringer Ullis och undrar vart jag är, varpå jag flåsade i örat på henne att jag är framme och letar parkering i form av en stolpe. Hon kom ut, fick ta min cykel och parkera den åt mig. Jag var trött och grinig, men det gick över ganska snabbt. Vi känner varandra så väl, så det är så skönt att verkligen kunna vara sig själv och veta att den andra inte tar illa upp.


När jag skulle låsa cykeln satte jag endast bygeln runt ramen på cykeln.

- Men gumman, nu har du ju inte låst cykeln, du har bara satt låset runt ramen, sa Ullis. Du är nog lite trött och vimsig nu.

Då sprack den griniga bubblan och jag började skratta, jäkla pucko, jag trodde jag låste cykeln genom att.....inte låsa den, hahaha.


Väl inne svepte jag ett glas vatten och sen slet jag av mig strumporna och slängde mig på soffan. Helst hade jag velat ta av mig rubbet. Ullis sa att det är lite kyligt idag trots solen. Hahahaha, sa jag, som snarare känner mig som en braskamin:o) Vi pratade länge och massor. Stjärnan boffade tillslut vilket var härligt, var lite rädd att stackarn tuppat av därinne efter mammas mastodonttur. Vi skulle ner och handla lite till lunchen, men Ullis som känner mig både utan och innan sa att för att undvika blodsockerfall får jag nog ta en banan först. Gulle dig. (Mina blodsockerfall är vanligt förekommande oavsett graviditet eller ej)


Det blev färsk lax med färskpotatis, sallad och gräddfil. Tokgott så in i bomben var det.

Här står köksmästaren och brer tjockt lager pesto över laxen medan jag plåtar och dregglar.


Till efterrätt blev det vaniljglass, bär och vispad grädde. Suck, vad ska jag säga. Himmel och pannkaka vad jag åt.

Här ligger jag som en utslagen hjälte på soffan PROPPMÄTT!


Det var så roligt att ses igen, vi har alltid så mycket att prata om och vi ventilerar alltid så bra med varandra. Tillslut satt vi och gäspade ikapp och jag hade allvarliga funderingar på att ringa en taxi. Men jag lyckades komma upp på hojen igen och kände mig ändå ovanligt pigg på hemvägen. Mördarbacken blev ju nu sonika en lyxig nerförsbacke, vilket jag tackade för.


Nu är jag hemma, tårna krampade och spretade åt alla håll. Ska nog ta kort nästa gång så får ni se hur knasigt det kan se ut. Magnus tycker det är hur kul som helst när jag får det för han har aldrig hört talas om kramp i tårna. Jösses, det trodde jag alla hade.

Presentation

Omröstning

Vad tror du? Är Lilla Stjärnan en flicka eller en pojke?
 Flicka
 Pojke

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2009
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards