Imorgon ska jag tuffa iväg med tåget från centralen vid 10-snåret. Ska åka till min svärmor i Mariefred och umgås hela dagen. Det ska bli jättemysigt. Får se vad vi hittar på för bus. Så imorgon blir det lite bloggtorka ifall någon undrar, hihi.

Sen på fredag blir det svettigt. Då ska jag först på ett angenämt obligatorisk besök till min favoritplats......arbetsförmedlingen (uärk) Det är dags att återigen rapporera alla mina sökta jobb och berätta hur aktiv och begåvad jag är så jag fortfarande ska få A-kassa. Där måste jag vara när de öppnar 10:00 för att inte resten av dagen ska fallera. Och då vi numera är utan bil ska jag ta mig dit kommunalt och sen hem på samma sätt, vilket kommer bli lite omväg (suck) jämfört med bilvägen. Därefter äta lunch, sen direkt in till stan och träffa min sjukgymnast och träna samt få akupunktur. Där ska jag vara 13:30 och det besöket kommer vara minst en timme. Beräknar vara hemma 15:30, äta lite mellis, byta om och slänga på mascara. För att sen dra iväg på 40-års kalas hos Magnus kusin i andra änden av stan. Phu. Längtar till kvällen när jag minglar med buffémat på en tallrik och dagen i sig är över. Känner mig redan nu lite stressad för att hinna i tid till allt....kontrollmänniska som jag är. Men det ordnar sig nog.

Bloggar mer imorgon kväll när jag kommer hem och berättar om min dag söderöver.

Nu har mina besökare åkt hem. De kom vid 10:30 och det var så roligt att se deras nunor igen. Jag hade förberett maten en del. Bjöd på ugnsbakad lax med ugnsrostade potatisar, morötter och rödbetor. Till det var det förvälld broccoli och en creme fraichesås med dill och en kesosås med pepparrot, båda kalla. Mias son Anton gillade verkligen rödbetorna och pep när de tog slut på tallriken (läs matlådan) och ville ha fler. Då han har en förkärlek att kasta saker ner från bordet frågade Mia om jag inte har något i plast han kan äta ur. Så det blev en matlåda - perfekt. Till efterrätt gjorde jag mangoglass med hallon till.

Sen var det full fart, vi pratade så gott det gick medan vi turades om att springa efter Anton som gärna ville undersöka all inredning i lägenheten. Han gillade mina smurfar som jag och min kusin Jimmy lekte mycket med när vi var små. De ville Anton kasta, gärna i glasen som det var vatten i.

Mia och Tessan lärde jag känna när jag bodde i Rimbo för några år sen. Flyttade dit sommaren 2001 och lärde känna dem senare samma år (tror jag det var). Toppenbrudar som jag saknar ofta, alltid så roligt när vi ses. Bodde i en etta där och Tessan bodde praktiskt taget hos mig en period, sen tog hon över lägenheten när jag träffade min prins och flyttade till storstan.

Från vänster: Mia, Anton, Tessan i kökssoffan.

Anton var mycket förtjust i rödbetorna som var fint upplagda i en delikat matlåda från Tupperware.

Anton och Tessan försöker komma överens om vems efterrätt som är vems. Anton ville gärna äta ur båda.

Den här fina boken fick jag i present. Det lustiga är att jag har blivit rekomenderad den som den bästa gravidboken och tänkte beställa nästa vecka. Också kommer den som ett brev på posten idag som present. TOPPEN!

Tack för en mycket trevlig dag!!!

Så roligt att höra att ni är flera som tror att det verkligen är Lilla Stjärnan som känns därinne:o) Ljuvliga tanke.

Har idag lite molande huvudvärk, kanske beror på hormonerna för jag hade ont igår också. Tog en liten promenad idag och postade ägarbytet på bilen och firade med en Magnum Mandel. Kom då onekligen att tänka på en av mina favoritkaraktärer Tiffany Persson från humorserien Hipp Hipp. Därför vill jag som kraftig övergång från mitt förra inlägg visa en av mina favoriter.

Tiffany hos Viktväktarna...enjoy.

När jag var klar med mitt förra inlägg och skulle ut i köket för att göra frukost, gick jag först in i vardagsrummet för att höra Nyheterna på TV. Vad händer? Jo man får en käftsmäll av nyhetsupplläsaren som återigen tar upp fallet med kvinnan från Eskilstuna som tidigare i år gjort två aborter pga att hon båda gångerna väntade flickor, vilket enligt henne var fel kön?! Och nu har socialstyrelsen fastställt att "fel kön" är giltigt skäl för att få göra abort. Fram till 18:e veckan har alla gravida rätt att göra abort oavsett orsak.

Inga kommentarer på den, blir bara så jävla arg.

Hej Ninna,

Jag har skrivit flera kommentarer på din blogg men de verkar inte vilja komma fram:o( Vill inte skriva massa här, men jag tänker på er och önskar jag kunde framföra det på annat sätt.

STOR KRAM!!!

Det trevliga paret som köpt vår bil kom vid 19-tiden. Jag hade förberett så fint på datorn, med att fylla i en pdf på ett köpekontrakt taget från konsumentverkets hemsida.  Det rara paret sitter här i gästrummet/kontoret medan jag ska öppna dokumentet och fylla i köparens uppgifter. Men den förifyllda pdf:en var försvunnen från datorn. Varför? Jo (kom jag ju på då), när jag skulle dammsuga tidigare idag gick en säkring. Vilken då? Den som bland annat går till datorn SÅ KLART. Suck. Ok. Men det finns även köpekontrakt att ladda ner från blockets hemsida. Perfa. Men då vägrade datorn öppna filen. Efter tre försök bestämde sig datorn för att sluta dryga sig och öppna det förbannade dokumentet. Tack.

Medan allt det här pågår är Magnus i källaren för att släpa upp sommardäcken (vi har allround på nu) och tokletar efter bultarna som hör till aluminiumfälgarna. Jag trycker på print för att skriva ut två ex av kontraktet från blocket så vi kan fylla i alla uppgifter.

Men just idag....I D A G ....när vi mer än någonsin behövde skriva ut så tog varenda jävla färgpatron slut i skrivaren. Ler lite vänligt mot rara paret med något desperat i blicken (pinsamt, pinsamt). Kommer strax. Går ut i köket och ringer Magnus som svettas i källaren med de otympliga däcken.

- Du måste komma upp, datorjävlen är i maskopi med skrivaren. De vägrar samarbeta, väser jag.

- Stöööön, jag kommer.

Jag glider leende in i rummet igen och paret är så vänliga (känner mig som Mr Fawlty när han ska försöka dölja sina dagliga katastrofer)

- Det gööör inget, vi har ingen brådska. Åh, vilket fint överkast ni har till sängen.

Magnus kommer inramlandes och flåsar värre än en Maratonlöpare som precis kommit i mål. Han grejar och pillar på datorn och skrivaren, men för att slippa erbjuda sovplats för natten så får vi ta plan B istället.

Ja, kära vänner. Vi fick slutligen, medan jag satt och kände mig så jävla korkad, köra gammalt hederligt papper och en bläckpenna. Det är naturligtvis lika bra och bindande, men då vi varit så duktiga och förberett så kan man säga att det sket sig totalt med den ansträngningen.

Att det skulle vara så här svettigt att sälja en bil var jag oförberedd på. Men när vi såg det rara paret blinka ut och köra iväg med "vår" bil så kom vemodet. Magnus tyckte jag var larvig, det är väl inget husdjur, sa han och flinade. Nää, men det var vår söta bil.....nästan samma sak, muttrade jag (tack och lov kan jag skylla på hormonerna).

Då var den här eran slut....med bilen. Idag fick vi den såld. De kommer och hämtar den ikväll. Vi är jättenöjda och glada. Men varför känns det ändå vemodigt? Är det för att man ska skiljas från sin fyrhjuliga vän som tagit en runt. Vi kommer nu vara utan bil ett tag tills vi hittar en Prius vi vill slå till på. Magnus rara syster lånar oss sin bil i helgen så vi kan åka och kolla bilar.

Har kollat på Toyotas hemsida och noterat vilka återföräljare som har intressanta objekt inne. Så vem vet, det blir kanske ny bil väldans snart. Var nere och rensade ut alla våra prylar i bilen så nu är den tom och som ny igen då den även är hyfsat nytvättad.

De har sprängt flera gånger idag. Varje gång det där jäkla pipet kommer  springer jag in i köket, sätter mig på en stol och håller för öronen tills det smäller. Och varje gång hoppar jag till fast jag är beredd. Måste se ganska roligt ut om någon skulle tjuvkika.

Nu måste jag ringa mamma och fråga hur det gick hos ögonläkaren idag.

För att få till en cykelbana måste farbröderna spränga bort lite sten och berg här utanför. Gick här hemma i godan ro när jag hörde de höga korta signalerna: tut tut tut tut tut tut.........tystnad.....mer tystnad.... Ok, det låter kanske inte så man hör in till lägenheten. Strosade vidare genom hallen och DÅ:

KAAAAABOOOOOMMM!!!!!!

Sen det efterföljande långa tutet att sprängningen är klar: tuuuuuuuuuuuuut.

Jag satt fan som ett frimärke i taket av chocken. Det sitter en lapp på varje port om sprängningarna. Sprängledare Kenneth uppmanar att man ska hålla sig borta från fönster vid sprängning och omedelbart ringa vid eventuell skada.

- Hurru Kenneth. Jag sitter fastklistrad i taket och Lilla Stjärna sitter i halsgropen. Finns det möjlighet att få hjälp att komma ner kanske?