Senaste inläggen

Av Jenny - 22 maj 2009 17:21

Nu har jag precis vinkat av min kära vän Ullis vid bussen. Hon har varit här idag och hälsat på. Vi har haft det supertrevligt. Magnus är ledig idag, han tog en cykelrunda för att inviga sina nya cykelbyxor genom att hälsa på sin moster som flyttat till ett område i närheten. Jag får ta cykeln och hälsa på henne en annan dag. Sen wokade Magnus ihop en god lunch åt oss och efteråt lyckades jag rafsa fram lite efterrätt ur skåpgömmorna. Det blev vaniljglass, tinade hallon, riven choklad, mascarpone och kokosflingor så var och en kunde komponera sin egen dessert. Riktigt lyckat måste jag säga.


Det var Ullis som var min klippa i stormen när vi började med vår  barnlöshetsutredning. Det var hon som varje gång följde med mig för att ta blodprov titt som tätt och höll min hand. Jag var livrädd och minns att jag första gången skulle ta blodprov på en måndag. Hela helgen byggde jag upp min nervositet och söndagnatten kunde jag knappt sova. Men Ullis är lugnet och tryggheten själv, så det var toppen att ha med henne. Vi jobbade båda på Telenor och gick till en klinik i närheten, därför blev det hon och inte Magnus som följde med. Tillslut var hon veteran på mina provtagningar och var den som skötte snacket:

- Hon måste ligga ner

- Nej inte den armen, den andra är bättre att sticka i.

Hon pekade med hela handen och jag kunde bara koncentrera mig på att slappna av med vetskapen att Ullis fixade biffen.


Minns att jag tänkte, hur i helvete ska jag klara en IVF-behandling som inte ens fixar ett blodprov? Men, men, facit har vi nu. Har tom gjort två IVF-behandlingar....frivilligt utan tvång eller mutor. Sist hos barnmorskan skulle jag ta stick i fingret, som jag förr var mer livrädd för än blodprov.....ja då behöver man inte vara en Einstein för att begripa hur rädd jag var för det lilla ingreppet med tanke på vad jag nyss berättat om vanliga blodprov. Men sist som sagt så satt vi vid barnmorskans skrivbord, jag slängde upp fingret, tittade bort ändå, men babblade på som vanligt med Magnus. Stick......klart.....utan någon som helst tendens till att tuppa av. Satte själv på plåster efteråt och fortsatte att babbla som om inget hänt?! Tills jag kom på:

- Älskling! Märkte du vad som hände precis?

- Ööööööhhh....svarade Magnus, fortfarande i chocktillstånd över min bravur.

Det var helt plötsligt en baggis att sticka en nål i mitt känsliga finger, och för mig gott folk är det enormt stort. Vid inskrivningen två månader tidigare vägrade jag ta stick i fingret, då tog barnmorskan blod från vanliga blodprovet som gjordes i liggande ställning för min del, just as usual.


Berättade allt för Ullis och hon var mäkta stolt över mig:o)

(Undrar om inte det är värt minst ett bokmärke?)


Jag måste nog vara coolast i stan.

Av Jenny - 21 maj 2009 18:33

Snart har vi passerat maj månad och jag är inne i 19:e graviditetsveckan. Igår kände jag som ett behagligt vågskvalp i magen. Plus att både Magnus och jag kände tydliga buffar på magen. Finner inga ord hur fantastiskt det känns.


Vecka 19

Bebisen är ca 20 cm och väger ca 250 g. Livet i livmodern är stillsamt men inte ljudlöst. Mellan vecka 18-20 utvecklas bebisens hörsel och den blir medveten om ljudet i dess omgivning. Bebisen hör blod som strömmar genom kärl och navelsträngen, sin mammas hjärtslag och tarmbubbel. Mammans röst når också in i barnets tidiga medvetande. Det kan uppfatta vissa höga ljud som tränger igenom livmoderväggen. Tandanlagen är tydliga och från vecka 19 syns det att barnets fingrar har fått naglar. Ögonbrynen markeras och ögonfransarna börjar växa.


Som blivande mamma kan du känna dig flåsig och andfådd när du rör dig. Hjärtat får jobba hårdare för att pumpa runt blodet plus att blodvylem ökar. Bra att hålla kroppen i form både för graviditetens skull och inför den kommande förlossningen. Vistas du mycket i solen bör du skydda din nud då en viss typ av pigmentförändringar kan förekomma som gör dig fläckvis solbränd. Kallas cloasma och är ofarligt, men det kan ta några år innan fläckarna försvinner helt.


Ledbanden som håller i livmodern får sträcka på sig allt mer. Det kan göra ont i både ljumskarna och i sidan, högre upp på magen. Ta en paus då och då och vila med benen högt för att lindra belastningen på ledband och ligament. Bra att vila en stund mitt på dagen, då orkar du bättre och din allt tyngre kropp mår bra av den avkopplingen.


Jag har märkt att jag varje dag mellan ca 16-18 har en svacka så jag tom kan slumra en stund. Det är inte likt mig i vanliga fall. Det är toppenskönt, för sen resten av kvällen är jag mer pigg och är ändå trött när det är dags att sova för natten. Det är som att vara barn igen då man behövde sova middag:o)



Av Jenny - 21 maj 2009 15:03

Maja ville gärna att jag skulle lägga upp länken till Barnmorskeprogrammet, så här kommer den:

http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/285193


Det sänds även i SVT2, onsdagar 20:30. Avsnittet som gick igår (premiär) sänds även imorgon 16:20. Alternativt kollar man på länken ovan där alla avsnitt finns på norsk.


Tack Emelie för att du tipsade om det här, jag hade ingen aning om det. Älskar att se sådana program.

Av Jenny - 21 maj 2009 11:45

Det blev ingen åska igår, blev nästan lite besviken. Hade sett fram emot att få kura i soffan medan det small och brakade utanför. Vi kollade på film i alla fall, det blev The Boondock Saints. Genom att endast kolla omslaget skulle jag garanterat inte ens besvärat mig med att läsa på baksidan och ännu mindre se den. För mycket testosteron!

Men jag måste säga, fy fan vilken cool film. Den var bra och hystersikt rolig emellanåt. Vi låg dubbelvikta i soffan av alla rappa kommentarer och knasigheter som uppstod. Otroligt bra och sevärd, rekomenderas!!!


Raskt över till något helt annat. Imorse fick jag en länk av Emelie till ett program som går i Norge och handar om barnmorskornas vardag på BB. Vet ni vad barnmorska heter på norska: Jordmor. Är det inte gränslöst gulligt? Efter endast 49 sekunder in i programmet låg jag och bölade över skrivbordet. Det är så fantastiskt och vackert och helt overkligt på samma gång. Igår skrattade jag åt allting och idag verkar jag gråta åt allting. Men inte för tråkiga sakers skull utan åt fina saker. Så utmana mig genom att säga något gulligt till mig så kommer ni få snor och bröl till svar.


Av Jenny - 20 maj 2009 18:59

Magnus: Älskling, är det du som har höjt skrivbordet?

Jag: Ja.....min mage får inte plats annars. Måste ha skrivbordskanten mellan brösten och magen.

Magnus: Hehehehe!

Av Jenny - 20 maj 2009 18:16

Har avnjutit en god lunch idag bestående av dillkyckling och ris. När jag lagade maten började jag med att skala och skära morötter. Jag är allergisk mot råa morötter så när jag höll på började det klia i näsan, jag nös och snörvlade för fullt. Sen satte jag igång med löken, ja då började tårarna så klart rinna. Tillslut blev hela situationen så komisk att jag började tokskratta rakt ut i köket. Snoret rann, ögonen rann, nös hysteriskt med jämna mellanrum och stod med benen i kors för att inte kissa på mig av skratt, samtidigt som jag höll kockkniven i ena handen och löken i den andra. Om hälsovårdsmyndigheten hade kommit skulle de förmodligen förbjuda mig att befinna mig i ett kök hädanefter. Det var helt omöjligt att sluta skratta.


Kom tillslut till sans och torkade tårar och snöt mig för femtioelfte gången innan jag kunde fortsätta med maten.


Har varit väldigt fnissig idag, har brustit ut i hysteriska skratt åt alla möjliga saker. Tex Americas funniest homevideos på TV, hilarious! Sen kom Magnus hem och då var det kört igen. Han kan verkligen få mig att ligga dubbelvikt.


En annan sak jag drabbats av nu är enormt sug på godsaker. Var så sugen på något gott för en stund sen att jag nästan kunde mörda någon. (kanske ska nämna att jag först åt en portion chokladglass direkt efter maten) I alla fall, kom på att vi har kokosplättar i frysen. Fram med några stycken, värmde på. Slaffsade på god blåbärssylt och högg in på godbitarna. Samtidigt som jag åt satt jag och läste recept i boken "Sju sortes kakor".....

Av Jenny - 20 maj 2009 12:08

Fast inte riktig snö utan vita tussar från träden (tror jag i alla fall) som singlar ner från himlen. De är överallt, ser verkligen ut som snöflingor.


Imorse ringde min kära vän Ullis, vi har inte hörts och setts på evigheter. Men på fredag ska vi slå till och ses. Sen åker hon utomlands i två veckor. Vi har mycket att prata ikapp och det ska bli hur kul som helst.


Sen bar det av till hudsalongen för lite vaxning av bikini och armhålor. Hon hade ett nytt sorts vax som ska vara bra för de med känslig hy (som jag tex). Den kom igår och jag fick vara försökskanin. Måste säga att den var kanonbra, den gjorde mindre ont och allt hår följer med på första rycket. Annars brukar man ibland få ta ett par gånger. Så det blir 5 plus av 5 möjliga i betyg.


På vägen dit och hem njöt jag av solen och värmen. Fåglarna sjöng som attan överallt och alla dessa dofter som sveper förbi med vinden, ljuuuvligt. Jag nynnade lite sommarvisor för Stjärnan. Min röst hörs in i "lilla" magen nu och med risk för att skrämmas med min ljuva stämma så sjunger jag lite för bebisen.


Ikväll ska det komma in åska påstod de på Nyhetsmorgon i morse. Tycker det är lite mysigt med åska så länge man inte är ute och ror på sjön eller något sånt. Ska mysa med lite avsnitt av Ugly Betty senare idag. Ikväll blir det nog film förutsatt att min man inte planerar att bli inlåst igen, för då måste han först ge sig ut och inhandla lite proviant då det är helgdag imorgon, hehe...


Ser fram emot helgen, då ska vi först träffa mormor och bonusmorfar, sen moster och morbror. Mormor och bonusmorfar har vi inte träffat sen innan jag blev gravid så det känns toppen att vi ska träffas. Mormor vill ju gärna känna och klämma på magen och ta ca 100 bilder:o) Sen blir det härlig vistelse med övernattning hos Britt-Inger och Lasse, där jag var 20 mars med moster Eva.


Snart ska jag ut i köket och laga dillkyckling, en mumsig rätt jag åt i Mariefred förra veckan. Fick med mig receptet hem och nu ska jag laga till det tänkte jag:o)

Av Jenny - 19 maj 2009 18:59

Har precis tagit mig en välbehövlig sovpaus på soffan. Tröttheten slog till som en käftsmäll när jag låg och läste i min nya bok: På smällen - från a till bebis. Vaknade för en stund sen och kikade lite på tv medan jag piggnade till. Då ringer telefonen, det är Magnus. Han sa att han snart ska åka hem från jobbet.

- Men vad är klockan, frågade jag?

- Halv sju.

- Men oj, är du kvar på jobbet så sent?

-...ja....jag har varit inlåst mellan två dörrar i en halvtimme.

- Eeee..va? frågade jag.

Magnus sitter som konsult på en bank i stan nere i valvet. Strax innan 18 går han på toa, drar sitt kort och ut genom ett par dörrar för att komma dit. På väg tillbaka har klockan hunnit bli 18, då behövs även en pin-kod för att komma in. Min söta man minns inte sin pin-kod. Så där står han mellan två dörrar i en sorts hall och funderar. Hmmm....vad gör jag nu.......pling!....aha. Jag ringer Nummerupplysningen och ber om  numret till vakten en våning upp. Han ringer dit:

- Ja, hej..jo jag undrar om ni har numret till vakten på XXX banken, jag är inlåst här.

- Oj, svarade de på nummerupplysningen. Nä tyvärr, vi har bara nummer till kundtjänst. Jag kan koppla dig dit, de kanske har nummer dit.

- Tack, gör det.

Kopplar...

- Välkommen till XXX banken. För fonder tryck 1, för kontokort tryck 2, för övriga frågor tryck 3.

Hehe, övriga frågor måste det nog vara, tänkte Magnus. Han kommer fram till en person och ska framföra sitt ärende.

- Hej, jo jag har en ganska konstig fråga?

- Jaha, gäller det fonder?

- Eeeh, nää. Det är så att jag är på ett av era kontor i Stockholm och jag har blivit inlåst och behöver få hjälp att komma ut. Har glömt min pinkod till mitt passerkort.

- Ojdå....eeeh....undrar vart jag då ska koppla dig.....nu vet jag.

Kopplar...

- Hej och välkommen till kortcentralen. Gäller det VISA eller Mastercard?

- Nä, det gäller passerkort. Jag är inlåst på banken.

Tilllsut efter mycket om och men lyckades de ringa på vakten som tog hissen ner och öppnade för Magnus som var utsvulten och uttorkad efter 30 minuters inlåsning. Han fick åka med upp och legitimera sig och få ut en ny pinkod. Det blev lite fniss och pinsam stämning. Jag sa till Magnus att han borde ha en ryggsäck som han alltid måste ha på sig vart han än går med stormkök och konserver ifall det händer igen;o)


Jag tokskrattade när han berättade, tårarna sprutade. Magnus skrattade rätt rejält han också. Speciellt när vi spann vidare på att han skulle ha ett överlevnadskitt med sig överallt för oförutsedda händelser. Och hur galet komist att ringa kundtjänst i detta ärende och få i örat:

- För fonder tryck 1.

Presentation

Omröstning

Vad tror du? Är Lilla Stjärnan en flicka eller en pojke?
 Flicka
 Pojke

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2009
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards