Idag är det kalas i Rimbo hos min goda vän Tessan. Ska åka om två timmar men är redan klar. Magnus ska åka hem till Alex, så ses vi hemma sen i skymningen. Det ska bli trevligt att åka på liten utflykt till Roslagen och träffa trevliga och roliga människor. Nu ska vi snart äta lunch, det blir kycklingpasta med sweet chilli och mango chutney. Magen kurrar för fullt.

Imorse åt vi frukost på balkongen, ljuvligt att kunna sitta ute och äta. Men innan dess skurade jag bort alla pollen från utemöblerna vilket resulterade i ett gäng nysattacker.

Så här ser jag ut idag.

Dagen till ära blir det linne från Mamalicious, Vero Moda och

mina underbara ekologiska mammajeans från H&M.

Till det, nymålade tånaglar och tingeltangel runt armen.

I bakgrunden ligger Stjärnas kläder på fåtöljen. Var som ett fnissigt barn när Magnus kom hem och jag äntligen fick visa. Han tyckte de var jättefina. Berättade om när jag köpte dem, hur jag klarade mig fram till kassan innan tårarna kom. Och knappt hade jag sagt orden så började jag stortjuta. Magnus skrattade (som vanligt) och kramade mig. Jag stod och snorade i halsen på honom en stund innan anfallet gick över.

 Hoppas ni alla får en fin dag i solen!

Ha, nu tror ni allt att jag har kissat på mig igen. Näpp! Jag har faktiskt klarat mig nu ett tag från det. Däremot "råkade" jag gå in på Lindex idag när jag var ute på min hurtiga promenad. Har ju varit på bebisavdelningen ett par gånger men varit tvungen att fly pga överproduktion av hormoner och tårar. Men idag klev jag in bland ställningarna och började återigen titta. Har ju spanat in några plagg jag verkligen gillar och ve och fasa om de skulle ta slut. Då vet jag att jag kommer ångra mig för att ha varit så mesig. Så jag stålsatte mig och började frossa bland kläderna, det var som ett dessertbord på julmiddagen. Grabbade åt mig de kläder jag sett innan och det var i grevens tid för det fanns inte mycket kvar av de minsta storlekarna. Jag älskar färgerna brunt, vitt och turkost. De kan både tjejer och killar ha, så det fick bli temat för dagen. När jag plockat åt mig det jag ville ha stod jag där bland hyllor och småbarnsmammor och genomgick en inre kris i en minut. Ska jag verkligen köpa det här nu? Vad som helst kan fortfarande hända? Men insåg ganska snabbt att inte ens en brutal kittling under armarna hade fått mig att släppa mitt järngrepp om kläderna som jag tryckte mot bröstet.

Här är dem. Stjärnans första kläder köpta av mamma! JAG SKA BLI MAMMA!!! Lägg märke till de små stjärnorna på de turkosa och bruna byxorna som ligger brevid varandra *suckar kärleksfullt*. Till vänster är det ett par manchester med så söta bakfickor. Längst till höger ett sovplagg, som en lång klänning. Och tre bodysar. Är det inte vackert så säg.

Allt gick bra tills jag kom till kassan. Min blödighet kom tillbaka till mig då. När man står i kö finns det inte så mycket annat att göra än att filosofera och glo på folk. Jag sneglade ner på kläderna i min famn och föreställde mig när de sitter på vår efterlängtade bebis. Jaha, vad tror ni sker då? Jo, tårarna börjar bränna i ögonen och tom läcka lite utanför. Och snart var det min tur att betala. Jag fick genast börja tänka på aktiebörsen och hur det egentligen kommer sig att man får finnar på ryggen. Det hjälpte. Tills det var min tur och jag la kläderna på disken och såg hur kassörskan vek ihop dem. Shit, shit, shit, inte börja böla.....AKTIEBÖRSEN.....FINNAR....

Promenerade hem och flinade nästan hela vägen över mitt lilla inköp. Stannade vid varje syrenbuske och drog in doften ända ner i tårna. Längtar så jag nästan hoppar jämfota tills Magnus kommer hem ikväll så jag får visa.

Drömde så skumt natten till igår. Jag var hos en barnmorksa på ett sjukhus pga av att jag hade en blödning. Hon sa att som behandling mot det var jag tvungen att ligga kvar där i flera timmar för att stoppa det. Hon sa också, genom att endast klämma på min mage, hur långt gången jag var:

- Jaha, du är alltså i 15:e veckan.

- Eeh, nää, jag är i 20:e veckan, svarade jag lite förnärmad.

- Hur kan du vet det? Man kan aldrig veta exakt när befruktningen skedde.

- Jo, för jag har gjort IVF och då vet man exakt.

- IVF??! sa barnmorskan förvånat. Jaha, kan man det? Har jag aldrig hört talas om.

Så där låg jag på britsen och berättade för barnmorskan hur en IVF-behnadnling går till och hon lyssnade förundrat.

Det var en skum dröm och intressant av barnmorskan att diffa på 5 veckor även om det inte skulle ha varit IVF, hehe. Var glad när jag vaknade och insåg att det bara var en knäpp dröm.

Stjärnan håller med, för medan jag sitter här och skriver så sparkas det för fullt i magen. Sparkarna har blivit med livliga och tydliga de senaste två dagarna och håller i sig, till och från, fram till förmiddagen:o)

I love it!!!

....fast egentligen en sockerkaka. Fick ett ryck och kände för att baka. Står i ugnen nu och doften har spridit sig in till arbetsrummet där jag sitter nu...mmmmmm!

Idag har jag tränat med pilatesboll och med mina enorma 3-kiloshantlar. Jag är inte lika Ramboaktig som när jag tränade före min grossess, men känner absolut att styrkan finns där. Tog en liten promenad också när jag ändå var i farten.

Har börjat kolla ny bloggdesign, ska byta så snart jag kan. Men jädrar vad trixigt det kan vara. Plus att det inte går att exportera min nuvarande blogg på bloggagratis till någon ny:o( Så antingen blir det copy paste tills jag storknar eller så får jag ha kvar den här och länka till den så man kan se all historik. Tips någon? Både vad gäller design, vilken bloggleverantör samt vad jag ska göra med den här jag redan har.

Vidare har jag kollat på nätet både efter bilar och soffor. Bil måste vi ju ha en ny som ni vet. Vi vet vad vi vill ha, gäller bara att hitta till rätt pris, gärna innan semestern för det är fasen vad dyrt det är med tåg. Kollade nämligen upp det idag.

Soffa behöver vi även en ny. Den vi har är kanonfin.....men vackert ljus, ljus beige....hur länge tror ni den kommer vara ljus efter oktober:o) Lite kräkningar och matrester kan ju få vilken snygg soffa som helst att vilja hoppa från balkongen. Så vi behöver en i något mörkare tvättbart tyg. Gärna divanmodell då vi båda två blir galna av att inte veta vart vi ska göra av benen ibland när vi kollar på film. Tänk vad skönt med divan och bara slänga upp benen framför sig. Vi vill ha en dubbeldivan (om det nu heter så) då vi båda vill kunna känna oss lite diviga.

Oops, nu ringde klockan, dags att ta ut sockerkakan. Den andra bullen i ugnen får allt bakas några månader till...

Nu är jag inne i vecka 20. Det är snart dags för halvtid, helt otroligt.

Bebisen är ca 20 cm lång och väger ca 300 gram. Huvudets diameter är ca 4 cm. Hjärnan är inne i en intensiv utvecklingsperiod. Flera miljoner nervceller behövs för barnets motorik. Utvecklingen av nervbanorna resulterar i att barnet nu kan göra medvetna och mer koordinerade rörelser, som att suga på tummen och svälja fostervatten. Det är en medfödd reflex som är viktig för barnets överlevnad efter födseln. Bebisen övar sig på så sätt inför den kommande amningen. Barnet simmar runt i nästan en halv liter fostervatten. Det sväljer hälften av denna mängd varje dygn och förnyar mängden genom att kissa ut det igen.

Flera olika hudlager utvecklas och barnets hud tjocknar. Fosterfettet skyddar huden mot skavsår och hudsprickor. Barnets hjärta slår med 110-160 slag i minuten.

Livmoderns övre kant når till naveln. Mamman har ökat sin blodvolym med nästan 50 %. Barnets järnbehov är mer påtagligt nu under andra hälften av graviditeten.

Wow, halvvägs....sug på den. På söndag, på självaste Mors dag:o) har jag gått 20 fullgångna veckor. Det om nåt är ju värt att firas:o) Mår toppen, ryggvärken är bättre men finns där. Ska träna med min pilatesboll idag (inte min, fått låna av svärmor) och ryggövningar med hantlar.

Stjärnan har boffat massor idag både på morgonen och på förmiddagen. Har alltid trott att det ska kännas obehagligt när man känner något som sparkar inne i magen. Men det är tvärtom, otroligt behagligt faktiskt och jag ler och njuter lika mycket varje gång det sker.

Har googlat runt som en besatt idag efter barnkläder och hittat massa intressanta hemsidor och webbutiker och även butiker i stan samt på västkusten (till sommarens shopping:o). För nu jäklar ska jag snart börja shoppa. Är inte lika blödig när jag sitter vid datorn som när jag är inne i butiker.

Vinglade iväg till t-banan i blåsten och åkte till stan. Gick till gamla kontoret och mötte upp Malin. Hon utropade förtjust att nu ser jag riktigt gravid ut. Vi gick till Westman, superbra lunchställe på Wallingatan, och åt god mat. Vi pratade om allt, graviditeter, jobb, tiden Malin bodde i Sydafrika, gamla tanter, framtidsplaner och drömmar. Det var supertrevligt och vips hade det gått en timme och hon var tvungen att dra iväg till ett möte.

Jag strosade bort till H&M (inte samma som igår, de är väl gasförgiftade) och blev glatt överaskad över att deras sortiment på mammakläder var större och roligare än i Skanstull. Provade ut nya byxor i storlek 42 och då jäklar kände jag mig som hemma igen. Kunde sitta ner utan att det korvade sig på låren, yaaay!

Hittade även ett par ursnygga mammajeans med vida ben, de satt som om de vore gjorda för mig. Skiter i vad som anses vara modernt eller inte, jag köper det jag gillar och jag gillade dessa:o) Älskar färgen nu till sommaren. Definitivt mina nya favvobrallor.

Den här rosarutiga skjortan till, som jag också köpte, blir ju kalas!

Sen blev det så klart en tårdrypande runda på bebisavdelningen innan jag var tvungen att fly för att inte börja snyta mig i någons jackärm. Men det går bättre och bättre, snart klarar jag nog att handla också utan att lägga mig och böla över kassadisken.

På väg hem nös jag på perrongen och log av lycka för att jag inte kissade på mig, hurra! Klev på tunnelbanan och satte mig och läste. Ett par hållplatser senare klev det på två äldre män. De satte sig så klart vid mig.....de var inte medlemmar i Nykterhetsförbundet. De stank inpyrd cigarettrök och sprit och hade säkert inte sett en dusch sen 1972. Den ena korkade upp en öl ocoh började ogenerat dricka. Kvinnan som satt mittemot mig höll för näsan och flydde illa kvickt. Jag satt kvar och försökte se oberörd ut. Men det gick fan inte, jag måste dra. Hade det varit igår med fjärtar och urinläckage hade jag mer platsat in i gruppen, men idag kände jag mig fräschare och framförallt torr så den ekvationen funkade inte. Började resa mig och en av gubbarna frågade om jag skulle kliva av.

- Joo, mumlade jag.

Fast egentligen ville jag säga:

- Nä, jag ska flytta på mig för ni stinker och jag är rädd att jag ska kräkas plus att min bebis i magen kan drabbas av lungcancer och alkoholförgiftning av alla ångor här. Så nej, jag ska inte kliva av, men vill komma så långt bort från er som möjligt! Tack, tack.

Jag knatade bort till andra änden av vagnen och stod bland 100 skolbarn iställer som förde ett sabla liv, men det var ljusår bättre. Varje gång dörrarna öppnades vid en station, drog jag in den friska luften i lungorna. Jag är väldigt doftkänslig och vet samtidigt att min Stjärna inte påverkas ett dugg, men det KÄNNS FEL att sitta mitt i stanken, så det så!

Väl framme gick jag in på mataffären för att handla lite. Av någon anledning la jag märke till en kille som stod och kände på förpackningarna av färskt grillkött, han stod och valde omsorgsfullt. Tänkte inte mer på det, gick vidare och ställde mig i kön. Då går killen förbi kassan med en tjej och ut ur butiken. Tre sekunder senare rusar två butiskanställda unga killar förbi kassan så det visslar om det. Griper tag i mannen precis vid utgången och släpar in honom igen. Det blev ett jäkla liv och alla i affären kom liksom av sig. De fick tillslut in killen i ett angränsande rum, då blev det tyst. Jag betalade och gick ut, där stod tjejen han hade i sällskap och pratade i telefon och såg lite förvirrad ut. Allt gick så snabbt.

Behöver inte hyra någon actionfilm idag i alla fall, verkliga livet är fullt av action ändå.

Gick ut på balkongen för en stund sen och luggen ställde sig rakt upp. Det blåser så det känns som att huset ska lyfta. Och jag som ska in till stan snart. Ska äta lunch med min kontaktperson Malin, som är rekryteringsansvarig på ett bemanningsföretag jag var anställd av förra året. Vi har blivit goda vänner och ska ses idag, det var två månader sen vi sågs.

Måste även förbi H&M idag och lämna tillbaka/byta byxorna jag köpte igår. De sitter för tight över röven och låren!!! Provade dem i morse och det var inte bekvämt....och jag kommer inte dirket krympa närmaste tiden. Upptäckte när jag jämförde med mina andra mammabyxor att jag drar 42 i storlek nu, inte 40 som jag köpte igår...bara jag håller mig från att fjärta eller nysa i butiken så ska det nog gå bra att prova ut en storlek större. Vill ju inte att Stjärnan ska kvävas därinne.....hahaha, det där kan man ju tolka på två sätt;o)

Så om jag inte blåser bort så hörs vi senare, kanske hamnar i Gobiöknen, vem vet... Ha en fin dag!!!

Åkte iväg strax efter 12 för att vara hos sjukgymnasten kl 13. Vi skulle träna på pilatesbollen idag, hon skulle visa nya övningar. Jag satt till 13:15 i väntrummet, ingen kom. Började då bli lite smått irriterad. Ringde hennes telefon för att säga att jag satt i väntrummet, men kom direkt till telefonsvararen. Kollade i almanackan för att se om jag tagit fel på dag. Men icke, idag var det. När klockan är 13:25 började jag nästan gråta. Nu hade jag suttit där i ca 30 minuter och missat min träning. Tre minuter senare kommer hon leende in genom dörren och ropar upp mig. Jag påpekade att vi skulle ju träna med pilatesbollen idag och var inte solskensglad direkt. Visade sig att det skett ett missförstånd. Jag skulle ha tränat med maskinerna som förra gången och sen på slutet innan min behandling skulle hon visa pilatesövningarna. Jag hade inte fattat det så. Men vi gick in på hennes rum och satte igång med behandlingen. Hon sa att det går jättebra att träna efter behandlingen också. Jag trodde inte man kunde göra det så därför blev jag ju så ledsen. När nålarna satt i och TENS-apapraten var på så slappnade jag av och struntade i att det blev så tokigt. Min sjukgymnast är så gullig, hon försäkrade sig flera gånger om allt var ok. Hon berättade att flera gravida tom har börjat storgråta pga missförstånd, då berättade jag att jag var nära i väntrummet att göra detsamma. Eftersom hon endast jobbar med gravida och nyblivna mammor så är hon så van med hormonstinna kvinnor. Det var skönt att höra för jag kände mig lite dum. Men allt gick bra och efteråt tränade jag hela programmet plus det nya övningarna med pilatesbollen.

Glad och nöjd gick jag därifrån mot butiken Goodstore på Skånegatan för att köpa lite ekologiska matvaror. När jag står där och botaniserar bland teerna kliver Thomas Di Leva in i butiken, lång och ståtlig, klädd i vacker blå klänning och utstrålade behaglig energi. Han är stammis där och pratade glatt med personalen, verkar vara en mycket vänlig person. Gillar honom, han står för det han gör och kör sin personliga stil. Hatten av för det.

Sen knatade jag bort till Ringen vid Skanstull och kollade mammakläder på H&M. De senaste dagarna har jag haft mycket gaser i magen, det känns som att Stjärnan buffar på tarmarna. Så när jag står där i godan ro och tittar på linnen så händer det......."brak".....mitt i butiken. Jag bara dog. Dök ner bland kläderna och visste inte om jag skulle dö av skam eller skratta ihjäl mig. Det verkade inte som att någon hörde. Jag tittade mig omkring så fort jag vågade kika upp från kläderna. Braket upprepades ett par gånger en stund senare och jag kunde inte förhindra det hur gärna jag än hade velat.

Roffade åt mig en hög med kläder och gick till provrummen. När jag står där och provar börjar det killa i näsan och jag känner en nys nalkas. Sablar, jag är ju lite kissnödig, det här kommer inte gå bra.....mycket riktigt.......sätter benen i kors och nyser så försiktigt jag kan (tänk de sju små dvärgarna på julafton).......ATJOOO.........jaha, då kom det lite pink i brallan. En stund senare kände jag en nys på gång igen. Men vafaaan.....satte benen i kors åtta varv......ATJOOO......phu, gick bra den här gången. Vart ska det här sluta...

Köpte två par linnebyxor och ett par toppar och stappalde mot tunnelbanan. Nu började mina fötter bulta och värka som om jag gått barfota på glödande kol. Kom hem med fötter som kändes som storlek 47 varvid jag gjorde mig ett fotbad som hette duga. Satt och pöste i soffan med vetskapen att det var fotbad eller amputering som gällde. Smorde in fötterna och kände livet komma tillbaka. Såg på klockan att jag varit hemifrån i ca 6 timmar!! Inte konstig att jag känner mig halvt medvetslös nu. Men väskan var full med frukt och vatten så blodsockerfallen har jag i alla fall klarat mig ifrån.

Sammanfattingsvis kan man säga att min dag dominerades av ej förvarnade fjärtar, urinläckage och bultande fötter. Där har ni självförnedring på toppnivå.....och jag bjuder på det!